Visar inlägg med etikett Djurhållning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Djurhållning. Visa alla inlägg

tisdag 20 augusti 2019

Evolutionsteori och mänskliga svagheter.

Jag går igenom våra gamla pärmar från forskarkarriären. Och träffar på en av våra stora mänskliga svagheter! 😒
Jag sorterar inte pärmarna för att läsa, utan vi rensar ut pappersark med tomma baksidor för att återanvända dom. Vi skriver bland annat ut etiketterna till vår lilla webbutik på de här papperen. Se fler tillfällen vi skrivit om det här spännande utrensningsarbetet i länkarna längst ner. 😊
Men mitt i det rationella arbetet av att hitta användbara baksidor på papper, sortera bort overhead-plastsidor och använda "häft-krokodilen" för att ta bort klamrar, så blir det alltid en "trip down memory lane". Den här gången träffade jag på de gamla lektionerna i evolutionsbiologi. En bild visade en variant av de klassiska finkarna som självaste Darwin upptäckte hade ändrat formen på näbbarna på Galapagos. Men här motsvarande varianter på Hawaii.

Och i mitt sinne hamnar jag direkt tillbaks till mina första år inom akademin. Då Husbonden inte var "Husbonden", utan professor och chefen för Södra Lapplands Forskningsenhet. Och jag var doktorand. Trots att vi kom från helt olika vetenskapliga bakgrunder så delade vi ett grundläggande intresse för avancerad logik och multivariata analyser, alltså komplext tänkande. Och ett av de första ämnesområden vi applicerade det här tänkandet på var de svagheter som var så uppenbara i den variant av evolutionär teori som allmänt hölls som "sanningen". Det folk vanligen tror är "evolution" är en riktigt sorglig och mycket grund analys av allt som forskningen fått fram sedan Darwins första och mycket basala tankegång. 😏
En lite skämtsam bild som Husbondens mycket Darwin-kritiska mentor klippt in i ett studentkompendium, från 1980-talet.
Utvecklingen, evolutionen drivs inte av framgångar, snarare så är den något som "råkar inträffa". De allra flesta förändringar som sker i biologiska organismer handlar om slumpmässighet. Eller kopplade genetiska samband som vi människor ännu är helt omedvetna om. Eller rent beteendegenetiska förändringar, till skillnad mot den avståndsvariabel som t.ex. Darwin och andra tidiga evolutionsteoretiker trodde var nödvändig för att "driva evolutionen framåt".

Det ALLRA mest bekymmersamma är en otroligt felaktig uppfattning. Folk tror generellt att alla mutationer och alla funktioner som nu finns hos oss som lever på jordens yta är optimalt överlevnadsbara. Att dom finns för att dom varit "den bästa lösningen". Men inget kan vara mer fel. 😒

Vilka attribut som överlever hos oss har mycket mer att göra med "negativt urval" än "positivt urval". Så här; om vi råkar ha ögon som funkar som våra ögon gör, så beror det inte på att det varit bästa lösningen nånsin (ingen som fått nåt skräp i ögat och känt smärtan borde tro det) utan att det är en lösning som uppkom av slumpen och som inte varit helt dödlig. Vi har alltså kunnat överleva TROTS många av våra mutationer, snarare än på grund av dom. 😉

Det vanligaste sättet att tänka på evolutionen; som "den perfekta skapelseprocessen" ligger också bakom hela den grundläggande attityden som gör att många av oss människor anser sig ha mer rätt än alla andra existerande organismer i världen att göra precis vad man känner för. Oavsett hur mycket det förstör för andra och i längden även oss själva. Och det synsättet ligger bakom den stora självgodhet som är inbyggd i de flesta religioner, inklusive den lite mer "moderna" tappning som kallas "intelligent design".

Men, har man då ändå insett evolutionsteorins svagheter och de nyanseringar forskningen åstadkommit sedan Darwins första primitiva tanke, så finns det ändå en del insikter att dra. När det kommer till våra fina lantrasdjur så har vi en befäst grund att stå på när vi tillämpar resistensavel för att hålla våra flockar friska och överlevnadsdugliga. 👍

Nu har det ju gått så långt med eländet gällande människans självförhärligande att goda insikter om evolutionsteori troligen inte kan hjälpa just oss. Så vi en "slutregel" här på Forsnäs Hemman (The Final Quest). Det är lite en parafras på det talesätt som myntades när folk trodde att alla skulle flytta härifrån Lapplands extrema glesbygd; "Siste man släcker ljuset".
För oss är det dock absolut en av de viktigaste arbetsuppgifter vi har, den slutliga kvällsrundan till djuren.
Den siste som överlever öppnar alla hagar.💗

Här tidigare inlägg om när vi rensat ut gammalt "akademiskt skräp" för att göra etiketter till vår web-shop.
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/02/etiketter-av-avancerad-receptorfysiologi.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/01/aterfunna-gamla-konstverk.html

Och här webshopen: https://forsnashemman.se

måndag 19 augusti 2019

Nya gethagen stängslas

Igår började vi stängsla vår nya gethage. Den fjärde i ordningen och den här har vi verkligen sett fram mot! 😊
Den är belägen alldeles utanför vårt köksfönster. I slänten ner mot Vojmån. Det var en hage, gammalt tillbaks men när vi flyttade hit var det helt igenväxt med fullt uppväxta tallar. Det första Husbonden gjorde var att röja där för att vi skulle få fin utsikt över Vojmån. Han lämnade en tall, som vi satt en knipholk i och som syns på väldigt många av de bilder som vi lägger ut på bloggen.
Men, under de här 12 åren har rätt mycket växt igen ytterligare en gång. Där finns nu björkar som hunnit bli 4-5 meter höga. Och med Lappgetter på gården är det onödigt att röja för hand. Inga marker blir så fina som get-betade marker. 👍

Så nu ska de kära fyrbeningarna få en helt ny hage. Nu från början kommer den sträcka sig ca 40 meter längs byavägen och bli totalt ca 2000 kvadratmeter stor. Om några år kommer vi ha förlängt den hela 100 meter till längs byavägen och den kommer slutligen vara ca 7000 kvadrat.

Det blir hårt jobb ett par dagar men det här ska bli SÅ kul! Särskilt att också kunna få se getterna nästan minut för minut göra sitt restaureringsarbete! Våra andra hagar ligger bortom vår direkta utsikt så den här gången känns det som vi både stängslar en ny hage och skaffar oss ett nytt "favorit-program" att följa. Inte på TV men utanför vårt fönster! 💗

Några tidigare inlägg om våra gethagar:
https://forsnashemman.blogspot.com/2015/09/sju-ar-senare.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/07/ny-hage-till-lappgetterna.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/08/aterstaller-hagmark.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/08/vi-utokar-gethagen.html

tisdag 13 augusti 2019

Recept på kötträtter för självhushållare.

Ett hinder som jag märkt med att föda upp eget kött är att många känner tveksamhet inför vilka maträtter som "udda" köttslag kan användas till. Om man bara är uppväxt på nöt, kyckling och fläsk, som jag (en tidig 70-talare) åt under barndomen, så kan man bli helt ställd då det är dags att börja tillaga "ovanligt kött".  Så när jag själv började föda upp kanin, get och anka, och köpte renkött från mina Samiska vänner, då blev jag liksom osäker bara för att jag inte visste hur man skulle använda det.😊
Men, min erfarenhet nu, nästan 20 år senare är att; kött är kött!
Varje köttslag har i och för sig sin specifika smaknyans. Vissa typer av kött passar av olika anledningar ibland bättre till en del mycket speciella rätter. T.ex. renkött till renskav. Men i de flesta fall är alltid själva kryddningen i en rätt helt avgörande. Den "överröstar" köttets egen smak med råge. Och de flesta köttsorter är dessutom väldigt toleranta och "gifter sig" väl med många olika typer av kryddningar. 😏

Så min lösning sedan vi började föda upp vårt eget kött, det är att inte samla recept efter köttslag, utan att samla på olika typer av kryddningar som man sedan kan använda till alla slags köttslag. 💗

Här är ett exempel på en kryddning som funkar till alla olika sorters kött vi äter.


Citrusgryta med Nordafrikansk kryddning:
För 4 portioner behöver man mellan 400-700 gr kött, här har vi använt Gotlandskanin som vi kokar 30-40 minuter innan på påbörjar resten av receptet, för att göra det riktigt mört. Sen plockar vi köttet av benen.
1-2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
3 morötter
1 citron
1 apelsin
några msk fett att fräsa kött och grönsaker i (ister, talg eller ev. växtolja)
½ tsk kanel
½ tsk spiskummin
½ tsk kryddpeppar
ca en halvliter tomater, skurna i bitar/skivor eller ca 600gr burktomater
ca 200-300 gram ärtor eller bönor. Här använde vi bönor direkt från vårt växthus.
Krydda med salt och peppar.

-Köttet ska skäras i ätstora bitar. När det kommer till kanin, eller t.ex. äldre höns som gärna är lite sega är det bra att koka dom ett bra tag först. Ca 30-40 minuter i tryckkokare brukar möra upp dom till fin ätstruktur.
- Skala/snoppa och skär i lagom bitar lök, vitlök, morötter och ev. bönskidor om ni använder det istället för ärtor.
- Tvätta citroner och apelsinen och skala av en skalremsa som är 1-2 dm lång.
- Fräs kött, lök och vitlök i fettet tillsammans med kryddorna. Köttet får gärna blir lite brynt innan nästa steg.
- Lägg i skalremsorna, morot och tomat. Salta och peppra. Pressa i saften från en halv citron och hela apelsinen. Låt puttra på svag värme utan lock i 30 minuter.
- Sätt igång ett kok av ris eller potatis vid lagom tid.
- När det är ca 10 minuter kvar så lägg i bönorna eller om ni använder ärtor när det är ca 5 minuter kvar.

Klart!
Och gott! 😋

Jag har också många andra former av allt från asiatiska kryddningar till medelhavsrätter och varianter av köttgrytor från Sydamerika. Alla rätter definieras av sina kryddningar och tillbehör, och till alla dessa av mina favorit-recept kan man använda nästan alla typer av kött. 👍



fredag 9 augusti 2019

Vi ställer upp hässjan

Slåttertiden är slut, ovanligt tidigt här hos oss i Lappland, men vi har fått hjälp med att ta in höet från en mycket uppskattad granne, och även haft riktigt fin höskörd här i norr.😁😊
Så litet Hemman som vi har, så slåttrar vi inte som man traditionellt gjort här i regionen. Vi har två långhässjor som står mitt på gårdsplanen, alldeles bakom höladan, och dit forslar vi allt hö, så fort det torkat en första omgång på marken där vi liat. Sen får det hänga på hässjan och vi vänder det ett par gånger för att få det att torka maximalt snabbt och med mesta möjliga bibehållen kvalitet. Om det regnar drar vi över två stora presenningar över hela hässjorna.  Så fort det är torrt nog bär vi in det i höladan och slåttrar av ett nytt område av lägdorna för nästa omgång till torkning på våra två dubbelhässjor.

Över vintern monterar vi ner en och en halv av hässjorna. Kortändarna, krakarna är A-formade här i vår region i norra delen av Ångermanälvens tillflöden (kallas också "kärringar"), dom ställer vi alla tillsammans. Sedan sorterar vi in troerna i deras olika längder i kärringarnas olika våningar. De kortaste troerna läggs i understa "våningen", sen de medellånga i mitten och de längsta stöds på översta tvärpinnen.
Så står dom väl tills nästa års slåttanna. 💗

En halv hässja (en enkelhässja) får dock stå kvar, för om vi får något sämre parti ensilage under vintern kan man ibland rädda en del genom att hänga upp det luftigt och låta det torka snabbt i den kalla, torra vinterluften.

Vår hässjekonstruktion är inte heller helt traditionell. Måtten är exakt samma som på de hässjor jag så uppskattade att "bygga koja" under som barn. Men vi hänger inget övre laget, vi "takar" inte hässjan. Och det toppkryss som bildas av kärringens sidstag river sönder den presenning vi använder för att skydda mot regn, så där har vi istället skruvat fast små halvrunda bitar av masonit.

På det här sättet kan vi alltså hantera mellan 1-2,5 ton hö som blir så fint och grön och av bästa kvalitet torkat, även fast våra hömarker är minimala. 👍

lördag 27 juli 2019

Trampa hö.

Möjligen världens svettigaste jobb. Vi håller precis på att ta in sista höet ladan. Och för att få plats så trampar vi höet, för att få det mer kompakt.
Med över +30C utomhus de senaste dagarna här i Lappland så kan man nästan inte tänka sig hur varmt det är uppe vid plåttakets nock i höladan. Man blir svimfärdig på bara nån kvart. Sen ner och bada i Vojmån, sen dricka lite vätskeersättning, och så upprepa allt igen. Det ska vara SÅ skönt när det här är över om en eller två dagar. 😅

Tidigare inlägg om när vi tar in höet:
https://forsnashemman.blogspot.com/2015/07/slatter-i-regn.html
https://www.egenkombucha.se/2015/08/laskande.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2016/07/tradgardsslatter.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/07/slattanna-paborjad-i-lappland.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/07/slattern-fortgar.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/08/hoet-ska-under-tak.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/07/vi-har-utlyst-katastroftillstand.html





fredag 12 juli 2019

Styckar stora svin.

Vi har haft en heldag i den lokalproducerade matens tecken. Vi köpte två Linderödssvin av våra lokala grisbönder. Tidigare har vi köpt övertaliga små galtkultingar av dom och själva fött upp över våren, sommaren och hösten till slaktsvin. Men med åldern vill vi dra ner lite på djurhållningen och numer har vi det alltså så bra att vi kan köpa griskött av högsta kvalitet, uppfödda lokalt här i Lappland! 💗
Fyra halvor halvvägs klara. Huvudena, bogarna, slaksidan (blivande bacon) och en del revben är redan urstyckade.
Det vi kan göra gör vi dock helst själva, alltså köper vi slaktkropparna ostyckade. Så idag blev det att stycka och förpacka hela dagen. Totalt har vi arbetat oss igenom 189 kilo kött! Åtminstone ett halvt dagsverke. Vi har ju den dagliga skötseln av djuren och översynen av odlingarna också. 😁
Total koncentration. Jag håller och stabiliserar griskroppen medan Husbonden använder sticksågen för att lösgöra revbenen.
En av de lite dolda fördelarna med vårt strävande mot självhushåll, det är alla vänner och bekanta man får, av samma sorts folk, som också har fantastiska produkter. Så det blir en hel del byteshandel eller helt vanliga köp, och av produkter som jag tror de flesta storstadsbor har svårt att komma över. 😏
Husbonden delar upp den kvarvarande halva slaktkroppen i 3 karré-bitar och 2 kotlettrader. Dom ska sedan sågas isär.
Själva föder vi upp fyra slags kött. Alla våra djur är lantraser; Lappgetter, Ölandshöns, Gotlandskaniner och Blekingeankor. Men vi äter mycket fler olika slags kött. Inom vår bekantskapskrets har vi fårbönder, renskötande Samer och alltså Lövnäsgården, som föder upp fantatiskt fina Linderödsvin, på friland i stora hagar här i Lappland. Inte sällan häpnar vi när vi inser vilken superb matkvalitet vi har tillgång till med vår egen gårdshållning och alla dessa fantastiska människor i vår närhet. 💗
En tung famn fantastisk mat till vår familj! Lycka! 💗
Och arbetsinsatsen från vår sida är SÅ värt det. Dessa 189 kilo slaktvikt kommer ge minst 150 kilo ätbart vilket i sin tur motsvarar 1500 portioner eller 250 middagar för vår 6 personer stora familje. Vilken rikedom! 👍


Tidigare inlägg om när vi haft Linderödssvin och slakten av dom:
https://forsnashemman.blogspot.com/p/linderodsvin.html
https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Linderödsvin
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/search/label/Linderödgrisar

Tidigare inlägg om Lövnäsgården:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2016/11/de-glada-grisarnas-gardsbutik.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2016/11/glada-och-goda-grisar.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/05/karleksgava-korv.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2016/11/kyliga-kalrotter.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/07/knorr-pa-tillvaron.html
Deras Facebook-sida:
https://www.facebook.com/Lövnäsgårdens-Mathantverk-djuruppfödning-315951861946843/



onsdag 3 juli 2019

Vi börjar slåttern.

Här i Lappland påbörjades slåttern traditionellt i "Sara-veckan", den 2-3 veckan i Juli. Först då var lägdorna och myrarna uppväxta nog för att kunna ge full skörd av hö. 😊
Vi börjar tidigare under normala och goda somrar. Vi har inte så mycket höland, så vi kan slåttra olika områden under olika mognadsfaser. Först ut, nu, liar vi de områden där smörblommorna tagit över. Vi vill hindra dom från att fröa av sig innan man tar in höet. Likaså gör vi med dom plättar av ängsskallror, en halvparasitisk växt som är jätteäcklig för djuren och som tyvärr har tagit över stora delar av vårt  höland de senaste åren. 😒
Men i år verkar det som att vi börjat få bukt med dem.

Övriga delen av vår hölägda får stå och fröa av sig in i mitten av juli innan vi börjar slåttra där. Det blir örtrikt hö av högsta kvalitet till våra lantraser, Lappgetterna och Gotlandskaninerna. 💗


Tidigare inlägg om slåtter-relaterade ämnen:
https://forsnashemman.blogspot.com/2015/07/slatter-i-regn.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/08/slatter-svampar.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2016/07/tradgardsslatter.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/07/slattanna-paborjad-i-lappland.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/07/slattern-fortgar.html
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2018/07/riktiga-akta-raffsor.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/07/vi-har-utlyst-katastroftillstand.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/07/rensar-ris.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/09/valstadad-lagda.html

Film när sonen åker hölass efter vår micro-traktor:
https://www.youtube.com/watch?v=BrJr9oH7kUs

Och om vårt problem med att ängsskallrorna sprider/(spred?) sig hejdlöst:
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/06/angsskallror.html

onsdag 26 juni 2019

Magnetstavarna

Det är är två varianter av en redskapstyp som vi gjort själva och som tjänat oss väl under många år. Våra magnetstavar, gjorda av superstarka neodymmagneter som vi fällt in i träblock och täckt med tvåkomponentlim. 😊
Det här är en robust konstruktion, och det måste det vara för magneterna är inga leksaker och skulle kunna skada folk om dom inte satt fast som berget.
Vi använder de här stavarna för att rensa delar av vår mark på metall. Det viktigaste området, och orsaken att vi konstruerade de här stavarna till att börja med, är den del av bockarnas hage som tyvärr går in på den gamla "skräp-slänten" här på Forsnäs Hemman. För att skydda dom från att få i sig metall så har vi sökt igenom den delen av hagen varje år med de här magnetstavarna, numer hittar vi ingenting så hagen får anses säker. 💗

Man kan självklart inte leta rätt på slängda aluminiumburkar, eftersom just aluminium inte är magnetiskt. Men tack och lov bor vi så enligt till att vi klarar oss helt från just detta problem.
Det andra användningsområdet är våra eldtomter. Alltså de plättar där vi eldat upp sly och rat till biokol. Slyet ger oss inga problem, men de gånger vi eldar äldre brädor och stängselstolpar, där man kan ha missat en märla eller spik, så kommer våra gamla trogna magnetstavarna till användning än en gång.👍


Här ett tidigare inlägg om magnetstavarna, då beta-versionen. Numer är dom alltså uppgraderade: https://forsnashemman.blogspot.com/2013/07/supermagnet-staven.html

söndag 26 maj 2019

Hjärtligt goda vingar.

Så idag blev det snabblunch. Kalla grillade kaninvingar, rester från i fredags. Så otroligt goda!😋
Första gången Husbonden (mästerkocken på Forsnäs Hemman) drog fram en påse som var märkt "kaninvingar" från frysen, så fick jag förklara mig, nogsamt. 😂
Kanske trodde han att livsglädjens delirium fullständigt ryckt vettet från mig, kaniner har ju inga vingar.

Men, det är bara mitt sätt att lite kreativt namnge en ny styckdetalj jag utvecklat det senaste året. Eftersom vi kokar skrovsoppa på alla "beniga rester" så kändes det alltid som att det var onödigt att det skrovet innehöll så mycket kött. Soppan blir god ändå på bara ben- och märgutkoket. Och alla som styckat en kanin vet att bogen inte är särskilt "matig". Så jag började skära så att så mycket kött som möjligt kom med i bogen. Både köttet på ryggen ner längs revbenen, precis så att sadeln lämnades intakt. Sen inte minst inkluderade jag så mycket som möjligt av "bringan" eller vad det kallas på en kanin, köttet på själva bröstet och halsen. Resultatet blev en riktigt matig bogstyckning som var väldigt utbredd, och som alltså liknade en vinge.

Husbonden tycker nog fortfarande att jag är mer eller mindre helknäpp, tack och lov att kärlek är blind.😜 Men han har ändå accepterat kaninvingarna och dom är överlag en stor succé bland alla i matlaget här på Forsnäs Hemman. 👍

fredag 26 april 2019

Vårtecken.

Några fina bilder på våra fåtal krokusar i sydslänten som just kommit upp.💗
Det är lite väl kallt för såna blommor här. Även fast dom har bästa stället och sköts om som små bäbisar, så dör dom flesta ut och inga alls förökar sig och delar sig. Så ....vi njuter så länge dom finns och sen får dom helt enkelt gå hädan och vi nöjer oss med lingon i slänten. 11 års experiment och hård arbete för en sydslänt med vårblommor anser jag vara nog. 😉
Från början skaffade jag dom mest för att göda våra bin tidigt på vårarna, men dom finns inte heller kvar.                                                                                                                                                                                              Jag höll på att dö av ett bistick när jag plötsligt blev allergisk mitt 5te år som biodlare och fick en anafylaktisk chock. Så är det, bigift är av den typen att man kan varit helt okänslig i hela sitt liv och sedan plötsligt vara dödligt känslig.

Om det varit nuförtiden hade jag nog varit död för akutvården i Lapplands glesbygd har inte blivit bättre de senaste åren, om jag säger så. 😒

I vilket fall, vacker vår och .....inget bi i sikte.
Känner både 😅 och 😓 i det läget.

måndag 15 april 2019

Köttkanin.

Vi här på Forsnäs Hemman i Lappland håller enbart lantraser som vi hjälper till att bevara genom att vara genbanker. Vi har Lappgetter, Ölandshöns, Blekingeankor och Gotlandskaniner. Och har tidvis hållit Linderödssvin och Ölandsgäss. 😊
Men att dessa raser ska bevaras innebär inte att alla individer ska leva. De här gamla självhushållningsraserna är väldigt lättskötta, härdiga och produktiva, och vi håller dom främst för att få mat. Bevarandet kommer "på köpet". ;-)

Här i Kallaste Nord producerar dom väl så mycket (mer) på inhemsk föda som diverse moderna "industri-djur" och hybrider. Och hanar finns det alltid överskott av, och gällande kaniner kan man inte heller behålla alla damer som föds. Så det blir gott om "köttkaniner" till hushållet. 👍
Och just nu håller jag på att slakta av de sista, innan vinterpälsen ger sig. På det sättet får vi både gott kött och fin päls till hantverk. 💗

söndag 7 april 2019

Tupp-tacos

Vi gör en traditionell söndagsmiddag på Forsnäs Hemman. Alltså traditionell för oss. Knappast för några andra. Det vankas tupp-tacos.😋
En favorit sedan barnen var små. Jag undrar ibland vad deras kompisar och kompisarnas föräldrar egentligen trodde vi åt, då barnen alltid stolt berättade att favoritmaten, det var självklart tupp-tacos.😂

Under våra första år som självhushållare insåg vi att vuxna tuppar av lantraskvalitet inte hade broilermjuka lår, direkt. Våra Ölandstuppar stoltserade med rejäla klubbor av riktigt rött kött vid det laget vi slaktade dom. Vältränade, tuggiga utan lång tillagning. Men vi lärde oss också ganska snabbt att det går utmärkt att bena ur låren och göra köttfärs. Låren från tre tuppar förser hela vår stora familj med en rejäl sats köttfärs till våra tupp-tacos och det blir en bra laddning över till lunch för oss vuxna på hemmanet, som kan räcka både måndag och kanske tisdag. 😋

Tips: Benen har en hel del senor som kan vara svåra att hantera även för en bra köttkvarn. På bilden syns hur jag skär av de urbenade styckena tvärs över, så att alla senor delas med ca 2 cm mellanrum. Då blir även de här tuffa köttstyckena lätta att mala fin färs av! 👍

torsdag 4 april 2019

Ut med det gamla- in med det nya.

Vårstädning hos hönsen. Det är årets storstädning, för under vintern är det mesta stelfruset och vi städar egentligen främst bajsbrädan, medan golvet får nytt strö för att ha ett fräscht ytlager.😊
Men nu ska allt ut och golvet sopas, sen in med nytt fint kutterspån som Husbonden sparar i särskilda säckar så det är lätt att använda till djuren. 👍

Skiten skjutsas direkt till de snart framtinade odlingarna, mumma för allt som växer. 💗

Här våra tidigare inlägg i kategorin; "-Vad jobbar du med då? -Jag skyfflar skit".
https://forsnashemman.blogspot.com/2016/11/skyffla-skit.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/01/kaninpluttar-i-mangd.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/04/skitskyffling-i-pasktider.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/09/var-dagliga-skit.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/10/getskits-skyffling-infor-vintern.html
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/11/hostlov-potatislov-laslov.html
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/11/skiten-ska-till-vaxthuset.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/06/arets-storsta-skitskyfflar-evenemang.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/09/senhostens-skit.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2019/02/skyfflar-honsskit.html

söndag 17 mars 2019

Superb söndagsmiddag!

Jag förbereder dagens middag, och det blir festmat! Kokta märgben! 😊
Förutom att det nog är världens godaste mat, så är det en otroligt "lättlagad" middag. De här benen sågar jag bara med en vanlig såg. Och jag behöver inte ens såga igenom dom utan när man kommit halvvägs så dänger man till benet mot skruvstädet av metall så går det av helt av sig själv. Sen kokar man benen med lite salt i ca 2 timmar. Klart! 👍
Ätes med krabbgaffel gärna ståendes direkt över grytan. Nå så otroligt gott! 😋
Just idag är det renbenen från vårvinterslakten vi kokar upp (den ren vi gör kallrökt, lufttorkat renkött av). Men vi äter alla ben från alla våra större djur på detta sätt. Lappgetterna, våra Linderödsgrisar och även från hästar vi hjälpt till att slakta och stycka. All märg är lika god. 💗

Här tidigare inlägg om märgbenskok:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/09/margben.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/12/blod-ben-och-mjolk.html

Och här några länkar om vårt kallrökta, lufttorkade kött:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2014/04/kallrokt-lufttorkat-renkott.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2016/04/rokt-lufttorkat-go-kott.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/03/roker-arets-torkade-renkott.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/04/vartid-vedtid.html

lördag 16 februari 2019

Walking on the edge.

Det har varit plusgrader här ett par dagar. Mitt i februari, dygnet runt. Mycket otypiskt här i Lappland. 😒
Det har resulterat i väldigt hala gångstigar och vägar. Glashala. Jättefarliga.😖
De äldre kör med dubbar, jag kör pingvingång. Eller som här, bästa trixet: man går längs kanten. Där är alltid lite snökras som ger lite trygghet. 😊

måndag 4 februari 2019

Kokt bockhals.

Lappbocks-nacke är kanske inte världens vackraste middag. Men ruskigt gott. 😋
 Av alla de kött vi äter här på Forsnäs Hemman ligger get/bock på klar medaljplats. Guldet går dock till renköttet. 💗

söndag 30 december 2018

Winter workout!

Jag attackerar ensilagebollen med allt som står tillbuds. Hårt arbete i relativt sträng kyla! 😁
Kallare än -20C så nu har den härligt orange tubsjalen från -80-talet fått komma fram. Ett arv från farmor. 💗 Matchar perfekt till "Stenmarks-mössan" från samma tidsperiod.
Man är ju fashionabel! 😂

onsdag 12 december 2018

Binda skinkan.

Då är en av julens viktigaste förberedelser avklarat. Jag har bundit skinkan och lagt i lag. Enligt farfar skulle det alltid göras på Lucia så jag var två dagar tidig. Nu vilar den i sitt saltsöta bad i kallförrådet på ca +10C i källaren tills dagen innan julafton. 😊
Jag binder enligt traditionell metod, det är inte så svårt, det är lite som att virka i jätteformat. Jag använder lintråd eller hampatråd. Det har bra hållbarhet när man drar åt allt man kan för att få fin form på skinkan. Detta är skinka från våra Linderödsgrisar. Tack och lov att vi får äta så gott kött, och slipper köpe-skinkorna. 💗

Här en film där jag visar hur man binder och lägger i lag:

Här tidigare inlägg om våra julskinkor:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2012/12/egen-skinka.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2012/12/god-jul-skinka.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/12/binda-julskinkan-och-rimma-den.html

Här om de fina Linderödsvinen: http://forsnashemman.blogspot.se/p/linderodsvin.html

söndag 9 december 2018

Kardio-skottning.

Ja, då har vintern anlänt i stor stil. Och med den en ny fas i vår kardio-träning. Under somrarna tillgodoses motionen väl av att ta hand om trädgårdslandet, slåttra och vandra miltals i skog och mark för att samla växter, svamp och bär, och jaga.  😊
Sen blir det ett litet träningsglapp där under senhösten, mellan trädgård och snöskottning. Men nu, NU är vi igång igen. Och som för att fira kunde jag starta "träningen" i min nytvättade röda favoritoverall AGA och fina vintermössan med tofs. Jag kände mig som värsta tomten nu när också snön lyser vit på taken.
Vältränade tomten!  😉
Bilden visar hur jag måste skotta mig in till gethuset innan det är dags för morgonmatningen.

Jag tänker ibland på hur mycket moderna människor vill röra sig och hur många va dom som gör det till ingen nytta. Gymkort kostar flera tusen kronor per år, i stor-stan uppåt 5000 kr!?!?!

Att röra på sig bara för att röra på sig.  För att deras vardagsliv inte befrämjar god hälsa? Vad säger det om deras liv? Eller för att göda sitt ego? Bli "snygg"? 😕

Allt sånt där känns SÅ långt bort från oss. Vi är glada och tacksamma för vår hälsa, för våra kroppar som kan jobba för vår överlevnad! Och på köpet får vi en rejäl kardiovaskulär workout, gratis. 😂 💪👍

onsdag 5 december 2018

Delikata ankor.

Vi har fått äta den absolut godaste rätten nånsin, apelsinanka gjord på våra egna Blekingeankor. Kvar är skroven. Dom går inte till spillo.  😊
In i tryckkokaren med lite rotfrukter, lök och svamp och långkoka fram en buljong som är full av nyttigheter. Inte bara från det lilla kött som finns kvar utan också från brosk, hinnor och ben. Vi människor tycks må mycket bättre om vi äter allt av ett djur, och inte bara muskelköttet.  👍
Våra fina Blekingeankor är så härdiga, rikgivande och tacksamma. En tålig och frisk lantras, Sveriges enda riktigt ursprungliga anka. Dom klarar sig bra här i Lappland, dom till och med frodas. Här en liten film när dom tycker att en av våra värsta vinterstormar är mysigare än ett lyx-spa. Lyssna på ljudet så hör man precis hur fruktansvärt det stormar, men ankorna är helt oberörda. 😅
Bara ett ankpar kan ge minst 30-40 slaktdjur varje säsong och dessa kroppar (en hane och en hona) vägde 2,2, kilo och 2,5 kilo, i urtaget skick, redo för ugnen. Så det är mycket fint kött på dessa djur. Dessutom är det otroligt gott. Godast av alla fåglar vi hållit och i klass med ren, linderödssvin och get som är våra andra topplaceringar på kött-uppfödarlistan. 👌
Receptet är min egen variant på det klassiska från sjuttio-talet. Denna version är gjort för att vara så ekonomisk som möjligt. Kryddorna används både till såsen och till fyllningen. Skrovet kokas till buljong som kan användas till sås t.ex. nästa tillfälle man lagar apelsinanka. Av dessa två ankor fick vi dessutom över en liter av det allra bästa fett man kan använda. Efter vi lagat apelsinanka så planerar vi alltid ett par potatismiddagar. Raggmunkar och liknande, stekt i ankfett är också en verklig delikatess! Just idag, på bilden tog jag ett lår och en vinge och unnade mig även en hel ungsbakad vitlök till.

Här receptet: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/01/apelsinanka-otroligt-gott.html
Här vår sida om Blekingeankor: https://forsnashemman.blogspot.com/p/blekingeankor.html
Och här alla inlägg på bloggen som är taggade med Blekingeankor: https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Blekingeankor