lördag 20 januari 2018

Återfunna gamla konstverk.

Jag har tidigare skrivit om hur vi återanvänder min och Husbondens mängder av gamla pärmar från våra akademiska karriärer för att skriva ut etiketter till vår Webshop på baksidan av alla papper.  Oj, så mycket spännande vi får återupptäcka under dessa arbetspass! Senast var det fascinerande kunskap om hjärnan i en av Husbondens (Professor Pers) rapporter om Receptorfysiologisk Psykofysik. Nu är det gamla bortglömda teckningar!😍
Snabbsketchade rådjur i Husbondens biologirapport från studietiden.
En kanske ganska okänd förmåga som Husbonden besitter är en genuin begåvning att avbilda. Ärvd av sin mor, som efter sin pension utvecklades till en väldigt kunnig och lokalt känd akvarellmålerska. Även Husbonden har den där medfödda talangen att kunna få ner tre dimensioner på ett platt papper och få det att se levande ut. 💗 Men det är sällan han sätter sig ner och tecknar eller målar dessa dar, han säger att han helt enkelt inte har det intresset. Jag fick rent av övertala honom att måla den bild av en get och killing som vi använder som Forsnäs Hemmans logga.
Lappgetterna på vår logga, dom finns också avbildade på skylten vid uppfarten till gårdsplanen.
Men nu hittade jag alltså av en tillfällighet ett par teckningar av rådjur, som han gjorde under grundstudierna i biologi, innan han doktorerade. Dom är ju inte ens särskilt välgjorda, han har åstadkommit betydligt mer levande alster. Men ändå charmiga och en påminnelse från den tid då han var så ung att han tyckte det var värt att lägga några minuter på att illustrera en annars rätt torr vetenskaplig rapport som inventerade mängden rådjur i Norrbotten. 👍

Det var även intressant att läsa att redan under början av 1980-talet så fanns det alltså hela flockar av rådjur i hela Lappland, ändå upp till Kiruna. Och man hade observerat enstaka djur så otroligt ensligt och kallt till som i Sädvaluspen, Kvikkjokk och Karesuando!😲
Vilka saker man lär sig av att klippa etiketter av gamla papper!😁

måndag 15 januari 2018

Utomhusarbete i snöstorm.

Vi har haft storm här i Lappland senaste dygnet. Kraftig vind och iskristaller som viner och blästrar skinnet. 😖 Inte världens mysigaste väder. Men en del utomhusarbete måste ändå göras och då gäller det att klä sig rätt.👍
Husbonden skulle ut och titta till mårdfällorna. Rejäla handskar, som vi själva gjort av hjärngarvat och rökt bockskinn med stickade innervantar, dubbla jackor, med en vindtät jacka ytterst, en mössa av just mårdskinn som vi garvat och sytt och som kronan på verket ett par illröda skidglasögon som nog bara används när det är just sånt här väder. 😉Surrealistiskt, säger Husbonden att det var att ge sig ut i den röd/svarta skogen. Men, det får han ta, och arbetet blev gjort! 😁

söndag 14 januari 2018

Apelsinanka- otroligt gott!

Vi är mitt inne i slaktsäsongen och två av våra blekingeankor får tillagas på godast möjliga sätt! 😋
Det klassiska receptet apelsinanka. De två viktiga huvudrollerna i det här receptet är såsen och skinnet. Såsen är arbetskrävande, och mitt eget recept som jag under åren plockat ihop av alla möjliga apelsinanks-recept. Den egna såsen gör detta recept så gott det nånsin kan bli. 😊
Skinnet ska vara krispigt, så man kan ta flagor av det och tugga i sig. Det går av sig själv om man bara häller av det utsmälta fettet med jämna mellanrum och låter ankan laga klart i ugnen.👍
Överlag är det här ingen snabbmat. Men gillar man att laga mat så kan man se fram mot en rolig halvdag i köket och en fantastisk festmåltid!💗

Här kommer receptet:


Apelsin-anka från Forsnäs Hemman
Ca 8 portioner
Ingredienser
2 ankor, 2-2,5 kg (helst färska Blekingeankor)
salt
vitpeppar
4 hela apelsiner
2 gula lökar
vitlök

Till apelsinsåsen:
Delar av de 4 apelsinerna.
0,75 dl socker
0,75 dl rödvinsvinäger
7 dl buljong, helst mörk ankbuljong (från förra tillagningen)
     eller kycklingbuljong
3 msk maizena
1,5 msk smör
Färsk ingefära
24 nejlikor
6 stjärnanis
2 stänger kanel
Vitlök


Börja med att göra apelsinsåsen:
Skölj apelsinerna och skala det gula med potatisskalare eller kniv, det gör inget om lite av det vita på skalet följer med. Det bittra bryter av mycket bra till ankornas feta kött. Strimla skalen och koka dem i 1 liter vatten i 2-3 minuter. Sila av och spara apelsinskalen. Koka socker och vinäger i en såskastrull i ca 5 minuter, så att det mörknar. Obs! Det ska ej brännas utan bara bli karamell. Tillsätt ank- eller kycklingbuljong och kryddorna, gärna grovt krossade. Sjud så att karamellen löser sig. Rör ut maizena i lite vätska i ett glas och tillsätt det under omrörning för att reda apelsinsåsen. Sila av kryddorna för att använda inne i ankan. Nu är såsen nästan klar att användas. Ställ den åt sidan under tiden du bereder ankan.
Skär ut apelsinfiléer: När du skalat apelsinerna så skär du ut apelsinfiléer att garnera till ankan och apelsinsåsen.
Om ankorna är frysta ska man lägga dom i kylen under ca ett dygn innan tillagning och låta dom tina. Sätt ugnen på 225 grader. Ta ut ev. inkråm och spara till buljong. Skölj ankan och torka den. Salta och peppra ankan invändigt och utvändigt (rub). Skiva en lök och några klyftor vitlök och fyll ankorna med lök, de kryddor som silats av såsen samt 1/3 av de koka apelsinskalen. Man kan binda ihop ankan med steksnöre för att få en fin form på den, men det går alldeles utmärkt ändå.  
Lägg ankorna med ryggen uppåt i ugnsplåten. Sätt in i ugnen i 15 minuter. Vänd sedan ankorna med bröstet uppåt, sänk värmen till 175 grader. Nu ska ankan ligga i ungen rätt länge. Häll bort ankfettet från plåten efterhand – men det gör inget om en del ankfett är kvar. Ankan behöver ej ösas. Efter ca 1,5 timme är ankan klar. Vissa vill endast ha en innertemperatur på 60 grader så att köttet fortfarande är lite rosa. Hos oss steker vi ankorna tills skinnet är torrt och krispigt, då är nog också köttets temperatur betydligt högre än 60C men ändå gott som bara den!
Ta ut ankan. Lägg på en skärbräda och låt den vila under något ett tag- 15minuter till som längst 30 minuter. Vi gillar inte folie utan stjälper en bunke/lergrytelock över, men folie är nog det vanligast valet för stadsbor. Vinkla ugnsplåten och skeda bort det mesta ankfettet. Häll såsen i ugnsplåten och vispa ur plåten med såsen. Samtidigt vispar du också ner en klick smör. Sedan silas såsen upp i en kastrull och de kvarvarande kokta apelsinskalsbitarna tillsätts och pressa i en eller flera klyftor vitlök, efter smak och riven ingefära. Slutligen smakar man av såsen med salt, peppar, apelsinskal och extra apelsinsaft, man kan ta det som är kvar efter man gjort apelsinfiléerna och krama ur dom, det brukar ge tillräckligt med saft. När allt är hoprört och väl avsmakat kan man hälla upp såsen i ett vackert såskärl för servering om man önskar.
Skär upp ankan genom att skära av lår och vingar. Lägg ankan på rygg och skär ut brösten. Skiva bröstfileerna tunt (tranchera). Lägg upp ankdelarna på fat och skeda över lite sås. Dekorera med apelsinfiléer. Servera med t.ex. pressad, kokt potatis eller ris.
Ett tips är att spara ankskrovet och koka ankfond på, tillsammans med ev. inkråm. Lägg ankskrovet och inkråmet i en större kastrull (gärna en tryckkokare) och täck till 3/4 med vatten, lägg i tärnade grönsaker som en lök, 2 morötter, 1/2 purjolök, 1/4 rotselleri, några stjälkar persilja, ett lagerblad, en nypa timjan samt vitpeppar. Koka i 1 timme. Sila av ankfonden och koka ner till hälften. Använd till såsen eller spara i kylen eller frys in till nästa gång.

Hela poängen med den här rätten är det krispiga ankskinnet, det saftiga, feta ankköttet och såsen med sin kryddning av nejlika, kanel, anis och apelsin. 
SÅ gott, kanske det godaste jag någonsin ätit.



fredag 12 januari 2018

Favoritduken.

När jag och dom närmaste väninnorna träffas brukar vi ibland skämta om hur vi aldrig pratar om "gardiner och sånt rysch pysch". 😜 Det är oftast mer rejäla grejjer som djurhållning, odling och slakt som är på tapeten.
Men för att vara så obekymrad av hemdekor och inredning, så har jag ändå verkligen haft problem med sånt som gardiner och dukar i mitt liv. Jag vill gärna ha duk på matsalsbordet och gardiner eftersom vi inte har några mattor alls i de flesta rum. Och en del textiler bidrar ändå till hemtrevnad och ljuddämpning.
Men jag avskyr moderna tyger. Allt som skriker "maskinvävt" och inte minst mönstertryckta tyger får mig att nästan må fysiskt illa. Värst är gardiner med blomtryck och volanger. Huvva! 😬
Så min stora räddning har varit släktens fina arvegods och mitt intresse av att titta igenom textilhyllorna på second hand-affärer. Där hittar man ofta mycket fina handvävda alster, ibland till och med gjorda av handspunnet garn. 👍 Här är en av mina favoritdukar till vardags. Det är en vacker himmelsblå duk med mönster i vitt och mossgrönt. Den är inte helt fläckfri, med det tolererar jag. Den är ganska så gammal. Vi har fått den av min svärmor som i sin tur fått den av sin mor. Det är troligt att den vävdes av hennes mormor, som var känd som en riktigt duktig väverska. 💗

torsdag 11 januari 2018

Vintertemperatur.

Detta är insidan av vår ytterdörr. Jag behöver inte gå ut idag för att veta att det är lite småkallt!😅
-28C. 

torsdag 4 januari 2018

Rårakor januarimat

Vi gör rårakor av mandelpotatis och använder min älskade gamla Moulinette. Det är en väldigt tidig modell, troligen 1950-60-tal. Innan de hade börjat med de utbytbara skivorna, handtaget är gjort av trä.
Jag är lite av en samlare på gamla, handdrivna redskap för att hacka, mala och på olika sätt finfördela livsmedel. Men trots att jag har nyare varianter, både av Moulinetter och annat, så är den här, den äldsta, helt oundgänglig för att göra fina rårakor. Den finfördelar potatisen i så många olika storlekar vilket gör att rårakorna både binder ihop bra, med hjälp av de små potatisbitarna som nästan är ett mos och blir tuggiga och krispiga, genom de större potatisbitarna.
Tillsammans med en skiva stekt fläsk och rejält med lingonsylt, så blir det en klassisk middag i januari.

söndag 31 december 2017

Gott Nytt År!

Vi önskar er alla (och oss själva) ett Gott Nytt ÅR! 😊Gärna ett lika gott år som 2017 var för oss här på Forsnäs Hemman. 😍 Frid & ro, trygghet och tillfredsställelse är det vi alla önskar oss själva och varandra. 💗
På bilden är det yngste sonen som lyckas skapa ett fint tomtebloss-hjärta till er alla. Nu väntar en festmiddag med skagen-röra på gäddrom och fläskfilé från våra fina Linderödssvin.

Vi firar som vanligt helt utan bomber eller explosioner. Några stilla tomtebloss ger oss festkänsla, men skonar alla djur från hemska traumatiska upplevelser. 👍

lördag 23 december 2017

Enorma pärlemormoln

Just nu har allt ljus försvunnit här hos oss i Lappland. Klockan är halv fyra på eftermiddagen den näst mörkaste dan på året, 23 december. Men vi fick se något helt magiskt den här senaste timmen innan ljuset försvann. Pärlemormoln!
Det är inte helt ovanligt hos oss i Kalla Nord under vinterhalvåret. Men detta var nog de största och mest färgintensiva moln jag nånsin sett under 40 år. De var knallgröna, koboltblå, cerisrosa! Helt makalöst.
Förra året fick vi se ett stort och extra roligt pärlemormoln, i form av en flygande pegasus. http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2015/12/pegasus-av-parlemor.html 
Den bilden hamnade till och med i tidningen. Denna gång hittade vi inga djurformer i molnen, men storleken och intensiteten gjorde att vi slutade med all matlagning inför julbordet imorgon. Och bara gick ut. Vi stod och tittade, länge.
Så vackert!

fredag 22 december 2017

Julgranen hugges!

Som alltid är det yngste sonen och Husmor som har uppdraget att hugga julgranen. Och som alltid görs detta 2-3 dagar innan jul. I år var vi ute så fort solen gått upp i förmiddags, den 22ndra. 😁 För om man ställer in granen för att tina nu, så kommer den lukta som allra bäst under julemiddagen. Och skinka smakar godast med barrdoft av äkta gran i näsan. 😍
Det var en så vacker förmiddag, och sonen hittade en gran som uppfyllde alla kriterier. 😉Utom att vara vacker, eller fri från rost, eller ens särskilt lätthuggen. MEN den skulle bort för den blivit så stor att den börjar skymma vår vackra sikt ner mot Vojmån. Själva huvudorsaken att vi flyttade hit till Forsnäs Hemman. Så årets julgran får alltså räknas som "återvinning" efter en nödvändig avverkning. 💗
Gles, snedväxt och rostig som den är.😜

Tidigare julgrans-relaterade inlägg:
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2012/12/kla-julgranen.html

http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2012/12/julgrans-potpurri_31.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2014/12/arets-julgran.html

http://forsnashemman.blogspot.se/2015/01/julgran-blir-getmat.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2016/12/arets-julgran.html

http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2016/01/aterbruk-av-julgranen.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2017/09/sjalvforsorjande-pa-julgran.html

torsdag 21 december 2017

Midvinterljuset ger oss ro

En bild från vår förstukvist, tagen den ljusaste minuten under årets mörkaste dygn. Så vackert!💗
Vi bor så långt söderut i Lappland att solen är uppe över horisonten, även denna tid. Men vi bor å andra sidan så långt ner i skogslandet, att solen ändå inte visar sig ovanför skogsranden vi har åt syd, på andra sidan Vojmån.
Men det ljus vi har denna årstid, det är SÅ ljuvligt.😊 Inte saknar vi något, inte tänker vi närmre på att det vänder just nu idag. Livet går som livet är menat, i mjuka cykler som ger oss än Midnattsljus dygnet om och än midvinterljus bara några timmar mitt på dagen. Och alla ljuvliga årstider däremellan.  👍
Som Lapplänningar älskar vi båda ytterligheter, vi ser en period av ro och lugn i den mörka säsongen. Den har sin tid, det finns ingen orsak att "längta" efter ljuset.
Vi önskar alla en ljuvlig midvinter, och en rofylld mörkertid på året!

Tidigare midvinterhälsningar från Forsnäs Hemman.
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2015/12/ha-nu-en-mysig-midvinter.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2016/12/den-ljuvliga-midvintern.html


onsdag 20 december 2017

Vi skottar snö!

Familjens dotter, äldsta barnet bor inte längre på Forsnäs Hemman utan i "stor-stan". Men igår kom hon hem på julsemester. Ledigheten börjar bra! 😁Idag hade vi snöskottnings-uppdrag vid växthuset.
Dottern tog snöskyffeln och rensade upp kring grundmuren. Husmor tog taket med sin älskade snöhyvel.💗 Härligt att konstatera att stadslivet inte har förslappat ättelägget utan att glesbygdstakterna sitter i! 💪

Tidigare inlägg om den praktiska snöhyveln.
http://forsnashemman.blogspot.se/2017/12/skottar-taken-pa-vaxthuset.html



måndag 18 december 2017

Att lära sig äta "utanför boxen".

Förberedelserna med julematen fortsätter och idag är det tungor på tapeten. Alltså grisarnas tungor.
Att ta vara på och äta tungor, har blivit en slags följetong under mitt vuxna liv. En historia som säger en hel del om hur man som människa förändras och KAN förändra sitt synsätt, när man går från bruksorts-unge till självförsörjare. 👍
Två gristungor, mycket mat!
För jag är inte alls uppvuxen "på landet". Alla i min äldre generation, mor- och farföräldrar var i och för sig barn till självhushållare, som i sin tur var barnbarn till nybyggare. Men de själva hade gått in i den moderna eran, och var förvärvsarbetande. Jag själv hade två högskoleutbildade föräldrar. I vår lilla bruksort på 1970-talet var det mycket ovanligt. Jag växte upp på köpta limpor, köttbullar från ICA och en hel del pasta. 😉

Så när jag själv bytte bana i livet, hade jag noll koll. Ingen aning om hur man tog hand om hela djur, hanterade kött från grunden eller vad som ens gick att äta eller var gott. Att äta tunga var en upplevelse som mer kom som ett överfall på mig, första gången som 18-åring. Då blev jag bjuden på tunnskivad kokt tunga som varmrätt. Det var VÄLDIGT svårt att svälja och ännu svårare att hålla minen. 😝 Ca 15 år senare ville jag själv börja lära mig ta hand om "allt" av ett slaktat djur. Jag lyssnade på alla med mer kunskap än mig, provade alla möjliga sätt för att laga till dessa tungor. Men hur jag än gjorde så tyckte jag inte att tungorna blev smakliga. Det gick så dåligt, trots alla försök, att jag (som ändå äter lever, testiklar, hjärta och blodmat), gav upp på tungorna, helt!

Så för 4 år sedan slog det mig att, varför inte röka dom då? ALLT blir ju gott rökt, och då kanske jag ändå skulle kunna förmå mig att äta tunga. Så vi saltade in tungorna och rökte ett par till jul.
Och JA! Inte bara blev de ätbara, tungorna blev supergoda! 😋

Det här är kanske mest en liten historia om hur det är ha förutfattade meningar om mat, och hur svårt det kan vara att trixa sig igenom sin egen okunskap. Men också att man inte ska ge upp vid de "traditionella metoderna". Våga hitta på själv! Våga prova! 💗

Det finns nog en "Del 2" här också. 😁Jag kan tänka mig att en del husmödrar av den "gamla stammen" får ångest av att se mina klantigt utstyckade och av misstag kluvna tungor. 😜 Men, bättre något än inget. Att våga fast man egentligen inte kan!
Det får jag ta upp en annan gång.

lördag 16 december 2017

Verkligheten, kunskapen, makten & friheten att tänka.

Vi läser en klassiker, "1984" av George Orwell, på originalspråket brittisk Engelska. Det är sonens läxa, att läsa något på engelska. Med tanke på att han talar engelska lika väl som Svenska, så är ju själva uppgiften att läsa nästan enklare än på svenska. 😁Vi räknar vår familj som tvåspråkig och har familjemedlemmar med engelska som modersmål som bott här hos oss på Forsnäs Hemman under långa tider.
Så då ökar jag, som förälder, uppgiftens krav, genom att ge sonen mer att bita i rent innehållsmässigt.💪 Sen förra hösten har jag planerat att vi ska läsa "1984" tillsammans, när han är mogen nog. Och det är han nu. Så fort en viss "Trumpant" person åkte ner för rulltrapporna och klargjorde att han skulle bli president, så insåg jag att det skulle ske (för här i världen sker alltid det mest absurda och minst humana). Och jag förstod att denna bok nödvändigt, stod på sonens läslista inom de närmaste åren.
Nu har vi hunnit en bra bit i boken. Vad tycker han? Den är superspännande! 👍 Huvudpersonen Winston är illa ansatt från alla håll, samhället är SÅ förtryckande. Man får inte bete sig som annat än en robot, man får inte säga vad man tänker och man får inte ens TÄNKA det man tänker. Thoughtcrime är lika med dödsstraff. Myndigheterna skriver om mänsklighetens historia som dom vill, vissa ord förbjuds att användas och byts ut mot andra ord. Sonen tycker det är "mind gripping" SÅ spännande.💗Hur ska detta sluta? Funderar han på!

Jag själv funderar på detta. Igår publicerade en av det norra Amerikats mest trovärdiga medier (Washington P) att nya regler för hur man får använda språket för nästa budgetunderlag har skickats ut till myndigheterna från det (så otroligt vita) huset. Det är 7 ord som nu står på den förbjudna listan. En del är hjärtskärande, som "foster", "sårbar", "mångfald" och "trans" som i transsexuell. Hjärtat blöder.💔 Men allra värst är att kunniga experter och forskare blir helt satta åt sidan genom att den "trumpna" regeringen har bestämt att man inte får skriva "vetenskapsbaserad" eller "evidensbaserad". 😲
https://www.washingtonpost.com/national/health-science/cdc-gets-list-of-forbidden-words-fetus-transgender-diversity/2017/12/15/f503837a-e1cf-11e7-89e8-edec16379010_story.html?tid=ss_tw&utm_term=.1e01dadb7220
Den ledande lilla gruppen kring det så väldigt vita huset har alltså skaffat sig sin egen "sociala media-bubbla", genom att förbjuda de kunniga (experterna och forskarna) att använda de bekymmersamma orden som irriterar "Makten". På så sätt kan dom skapa sig sin egen inbillade lilla lugna vrå i världen. Allt medan världen brinner. 😔
Så jag och sonen fortsätter läsa George Orwells briljanta framtidsskildring nu år 2017, medan den samtidigt utspelar sig i verkligheten.
Lämnar det detta citat från just boken 1984, det tydliggör att frihet bara finns när vi alla verkligen ses som jämlika, med samma makt. Just nu har någon med rejält fluffig lugg extra enorm makt, så han kan bestämma vad andra människor ska säga och tänka, oavsett vad dom faktiskt VET är fakta.
"If liberty means anything at all, it means the right to tell people chat they do not want to hear".
Och det gäller även kungar, presidenter och statsministrar.
Men jag ser inte att det finns  nån större frihet idag, och det blir värre för var dag som går.

torsdag 14 december 2017

Vår egen senap

Ungefär nu, 7-10 dagar innan julaftonen är det dags att göra egen senap inför julen. Jag gör en rejäl burk varje år, men ungefär en tredjedel av den kommer senare att ingå i vår egen gravlaxsås. Jag gillar vår senap både söt, sur och stark, så här gör jag.
Senapsrecept
Börja med att ta
2 påsar gult senapsfrö (påsarna ligger på mellan 26-28 gr)
1 påse svart senapsfrö
1,5 -2 dl vatten
Lägg i en kastrull och sjud  på medelvärme i några minuter, man ser att fröna suger upp vattnet och sväller, vattnet "försvinner" och allt blir en tjock gröt. Om det är för stabbigt kan man hälla på lite mer vatten. 
Häll allt i kastrullen i en mixer. Många moderna recept förordar mixerstav, men senapen ska helst köras ganska länge och jag föredrar därför en rejäl vanlig mixer.
Så här ser det ut i kastrullen när senapsfröna fått sjuda i lite vatten och allt vatten sugits upp. 
Efter detta ska man tillsätta diverse i mixern: Jag gillar rätt så kraftfullt sötsur senap och har i följande (ungefärligt, men det är otroligt viktigt att provsmaka)
1 dl rapsolja
1 dl honung
2-4 msk äppelcidervinäger
Ev. lite salt
Mixa tills det är så slätt som du vill ha din senap. (Se bilden på vår färdiga senapsburk)
Tips:
1.       Ta inte i all honung och vinäger på en gång utan börja med hälften och arbeta dig upp för att hitta det som smakar gott för dig.
2.     Gör senapen minst en vecka innan den ska användas gärna uppåt 10 dagar innan. När man krossar fröna friges de oljor som ger senapen sin smak och styrka, men dom är lite väl skarpa den första tiden efter man krossat fröna. Smaken blir djupare och rundare om senapen får stå och mogna 7-10 dagar.
Så inför julen är det ganska lagom att göra sin senap nu.

När vi väl ställer fram senapen på julbordet så har vi en fin liten keramikkruka som det står senap på för serveringen. Och det här är ju köpta senapsfrön (det finns påsar i kryddhyllan i de vanliga butikerna), men jag har bestämt mig för att prova att odla eget senapsfrö här uppe i Lappland nästa sommar. Det är inte helt otroligt att det skulle kunna funka, i så fall är vi ett helt steg närmre att kunna äta egen senap. 

söndag 10 december 2017

Binda julskinkan och rimma den

Här är en film av när jag binder vår julskinka med lintråd eller hampatråd på gammaldags sätt.
Jag beskriver också hur jag rimmar och ger receptet till vår saltlag.
När vi slaktar (alltid strax innan jul) så binder jag och rimmar alla skinkor på en gång. Sen kan man frysa de skinkor man inte äter upp direkt för att sen koka vid senare tillfälle, som påsk.
Här är ett blogginlägg om när vi kokar vår julskinka: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2012/12/egen-skinka.html

Och här är ett blogginlägg om den färdiga skinkan: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2012/12/god-jul-skinka.html

Köttet kommer från våra fina Linderödssvin och är hemslaktat av oss själva: http://forsnashemman.blogspot.se/p/linderodsvin.html

lördag 2 december 2017

Starstruck

Häromdagen blev jag överväldigad av att få en ny följare till Forsnäs Hemmans Facebook-sida. Jag kände igen namnet, Folke. Det är en av mina tidigaste inspirationskällor till den livsstil vi har nu och till den livsomställning vi påbörjade för ca 15 år sedan.
Folkes hemsida, undersidan mifsla, som är ett tankefel som blev mycket tydligt för mig med Folkes beskrivning som som står för ett logiskt felslut som vi använt oss mycket av för att undvika problem i uppbyggnaden av Forsnäs Hemman.
För mig var det aldrig så ogenomtänkt att jag "längtade efter det ursprungliga" och sen flyttade ut på landet på vinst eller förlust och skaffade djur lite på måfå. Inget skulle vara längre från min personlighet. Jag hade en djup och grundläggande övertygelse om att det var mitt personliga ansvar att  leva på ett sätt som (om alla skulle leva så) så skulle vi kunna skapa en bibehållbar tillvaro på vår jord, och fortsätta leva goda liv som människor under eoner framåt i tiden. 💗

Som forskare var det enormt viktigt för mig att få grepp om de grundläggande logiska strukturer och tankemönster som möjliggör för oss att bygga levnadsstrukturer med integritet (alltså förmågan att bibehålla organisation). Vi verkar som självhushållare på Forsnäs Hemman, som forskare, inte som övervintrade, mögliga hippies. Vi har skapat det här livet med ett mer långtgående syfte och med en djupt ideologisk och fast grund. Jag ser dock att många andra "själhushållare" är av en helt annan typ. Bara banala avhoppare av ekorrhjulet, som i och för sig växlar ner, men mest med egoistiska motiv.

På den tiden fanns det inte många forum för dessa tankar. Internet var fortfarande i sin ungdom, det fanns inga "sociala media", de mest intressanta grupperingarna kommunicerade via mailinglistor. Så när jag hittade Folkes hemsida, så var det som en oas av intelligenta tankar att släcka törsten med, i en öken av trångsynthet. 👍 Tänk så mycket jag fick chans att fundera kring, genom att läsa hans hemsida. Ett virtuellt bollplank av högsta kvalitet, trots att vi aldrig hade personlig kontakt.

Vartefter mognar man i sin världsbild. Folkes begrepp finns fortfarande kvar hos oss, nu i väldigt vardagliga strukturer som vi jobbar med här på Forsnäs Hemman. Det låter inte alls flådigt om man beskriver hur vi skyfflar skiten hit eller dit och på vilka sätt vi konstruerar flöden av resurser mellan våra djur, odlingar och oss människor som lever i symbios med den mark vi har äran att få verkar på.
Och jag håller det gärna vardagligt till tonen. För vem vill läsa om djupa ideologiska ställningstaganden och rätt abstrakta grundkoncept till olika sätt att skyffla skit? Det är ändå skitskyfflingen som är själva vardagen och som utgör det verkliga livet.

Så jag har inte varit inne på Folkes hemsida på många år, men nu fick jag en ny följare och med det enkla namnet "Folke Günther" som poppade upp i mitt Facebook-flöde så kom allt detta tillbaks till mig igen. Jag blev rent av lite "starstruck". 😊
Tack Folke för det du betydde för oss där i början, särskilt i ett då ganska rudimentärt uppbyggt internet.  Hoppas du kommer gilla att följa vår verksamhet här på Forsnäs Hemman och även om det mestadels bara ser ut som ganska banala göromål, som att renska i odlingarna, skyffla skit och slakta djur, så kanske du ändå kan se att de tankar du skriver om, finns där, i grunden.
Folkes svenska hemsida här;
https://www.holon.se/folke/swednew.shtml

onsdag 29 november 2017

Brandövning på Forsnäs Hemman

Vi passar på att hålla en brandövning inför julsäsongen. Vi har regelbundna brandövningar 3 gånger om året och kollar också alla brandvarnare vid samma tillfällen. 👍
Brandövningen går till så att alla, inklusive barnen får lära sig att haka av och hantera brandsläckaren och vi repeterar vart alla brandsläckare och brandfiltar finns och hur man agerar vid brand.  På bilden är det Husmor som låtsas att det är skarpt läge, men det är viktigt att även barnen får haka av och bära brandsläckaren och låtsas dra av sprinten, rikta munstycket och trycka (det låter *pyschhhhh* i vår familj) 😀 För att göra övningen så realistisk som möjligt och träna upp lite av ett muskelminne av hanterandet, ifall det blir skarpt läge och mer stressigt nån gång. Vi går också igenom utrymningsvägar och återsamlingsplats.

Vi har en full utrustning av tillräckligt stora brandsläckare (många har för liten storlek för att räcka till att släcka bränder av den storlek de oftast har när de upptäcks), en på varje våningsplan och ett par i särskilt utsatta andra utrymmen. Vi har en stor brandfilt i närheten av köket där den oftast är användbart och brandvarnare som kommunicerar på flertal väl utvalda ställen på vart våningsplan, utifrån att dom så snabbt som möjligt ska kunna upptäcka och larma vid rökutveckling.

lördag 18 november 2017

November-utsikt

Fantastiskt vacker utsikt från köksfönstret i November-Lappland. Här är allt annat än mörkt och tråkigt.
Vackraste Vojmån håller på att frysa till och diset gör världen magisk.

torsdag 16 november 2017

Skiten ska till växthuset

För exakt ett år sedan gjorde vi vårt första inlägg om att "Skyffla Skit". En medveten satsning om att synliggöra den dagliga skiten i vårt självförsörjarliv.
Ett sätt att modifiera den något för glamorösa syn som sprids i massmedier om självhushållning och kanske också uppvärdera gödsel, för den är verkligen värdefull för oss! Och därför jobbar jag dessa dagar med det här! Kör skottkärra efter skottkärra av skit in i det nybyggda växthuset.
Vi bor på en rullstensås som blev helt barskrapad av den senaste istiden. Sen dess har det lyckats ansamlas ett magert "matjordslager" som max består av 1,5 centimeter mylla. Under det är det sand, grus, sten och mjälla. Extremt näringsfattigt. Den jord vi odlar på har vi byggt upp själva, från grunden, och våra djur och deras gödsel är en väsentlig del av den jord vi nu har.
uppåt hundra skottkärror till under den här vintern, och en rejäl genomgrävning nästa vår, så räknar jag med att även växthuset har en fin jord att börja odla i.

Här våra tidigare inlägg om att skyffla skit i vardagen:
November 2016:Skyffla Skit
Januari 2017: Kaninpluttar i mängd
April 2017: Skitskyffling i Påsktider
September 2017: Vår Dagliga Skit!
Oktober 2017: Getskits-skyffling inför vintern. 

måndag 13 november 2017

Chaga- en hälsobomb från vår Kalla Nord!

Chaga, eller sprängticka som den här trädsvampen kallas på svenska är en riktig gåva från naturen. Traditionellt har den använts av många nordliga folkslag för att brygga te, en dryck som sades bota alla sjukdomar och förlänga livet och ge ungdom och hälsa.
De här historierna från våra förfäder har tyvärr gjort att chagan har blivit misstrodd de senaste decennierna av "rationell vetenskap". Men nu har välgjord modern forskning visat att "de gamla hade rätt".
Enligt modern forskning så innehåller chaga massor av otroligt nyttiga antioxidanter. Man har uppmätt nästan 10 gånger mer än i gojibär, som framställs som ett superbär. Men chaga är mer dynamiskt än så, det har många olika substanser i sig som modern forskning visar är nyttiga. T.ex. gör symbiosen mellan björken som chagan lever på och själva svampen att betulin-terpen i trädets bark omvandlas till betulinsyra som har visat sig extremt hälsobefrämjade och bl.a. har haft en tumörhämmande verkan i vetenskapliga studier. Och förutom alla oxidanter och betulinsyran har även modern forskning kunnat påvisa hälsoeffekter av  melanin, polysackarider, unika aminosyror och mineraler.
Hel plötslig känns de fantastiska vittnesbörden om chagans mirakelverkan inte så otroliga längre.
Den bästa chagan plockas i vår kalla nord, i torrt inlandsklimat och från gamla, mogna björkar. Forsnäs Hemman har en prefekt miljö för det bästa möjliga chagan, vi hittar inga större mängder, och vi skördar skonsamt för att låta björkarna leva kvar i perfekt hälsa och i symbios med sprängtickan kunna återväxa för att också ge oss framtida skördar. Men den chagan vi hittar är av absolut topp-kvalitet!

lördag 11 november 2017

En vintrig "blomma" vid dörren

Penséerna är numer stelfrusna sedan veckor tillbaks. Så för att piffa upp krukan vid ytterdörren har jag tagit till ett självhushållningsknep som passar perfekt här i Lapplands glesbygd.
Jag hämtar en tuss vacker mossa och trugar ner i krukan. Det gäller att hitta en vacker mossplätt, den här hade både björnmossa, vitmossa och lite husmossa i sig och har nu förgyllt ingången till huset i flera veckor.
Mossa är en av de saker i naturen som är ganska otydligt reglerade i allemansrätten. Man får såklart plocka på sin egen mark. Men man får också troligen plocka mindre mängder, som till en ljusstake, eller en sån här kruka, vart som helst i skogen. Däremot får man inte plocka större mängder, t.ex. till försäljning om man inte själv äger marken.
I vilket fall, det är en ljuvligt vacker dekoration denna årstid. Lika vacker i frost som under blidväder, och om den blir översnöad, är det enkelt att bara borsta av snön.

onsdag 8 november 2017

Fårfeta

En av dagens uppgifter. Jag har fått levererat årets "laddning" av fårfeta från en av våra grannar. 7½ kilo fett som idag har smälts ut och renats.😀
Nu ska det blir stöpt till talgdankar och lite av det går till tvål också.👍
Här en länk till när vi stöper våra gammaldags talgdankar. http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2013/12/stopa-talgdankar.html

tisdag 7 november 2017

Grön kål till god kompis.

Idag fick vi uppskattat besök! 😊 Det var min kompis Biggan och hennes man Sune. Dom bor i en by på upp mot Blaikfjällets höjd här i Vilhelmina. Det gör att vi kan kalla dom "grannar". Men dom bor ändå 3½ mil från oss, så det är inte alltför ofta vi får träffas.
Idag fick jag i alla fall krama om härliga Biggan lite extra. 💗 Jag har haft fantastisk tur med vår kål i år och Biggan&Sune är några av de få Lapplänningar som insett grönkålens storhet!
Dom älskar att laga kålsoppa. 😋
Biggan och jag har en lång historia vid det här laget. Vi var de två "idoga" medlemmarna i Vilhelmina Hantverksgrupp. Vi startade upp HantverksHuset i Vilhelmina Kyrkstad och drev det i över 7 år. Det var en rolig tid!😃
Biggan hade också med sig en fantastisk överraskning till oss. Sina ostskorpor med massor av äkta Västerbottensost. Dom är så goda att dom sällan räcker särskilt länge. Dom är som chips, har man ätit en går det inte att sluta!
Förr sålde vi dom på HantverksHuset och hon kunde inte baka tillräckligt, varje sats blev såld på en dag! Numer bakar hon till sitt Café i byn Skog i den yttre Glesbygden utanför Vilhelmina.  (https://www.facebook.com/skogsblommorna/ ) Ett jättepopulärt café som lockar det lokala folket och turister och bussresor i en strid ström.👍 Kanske på grund av just Biggans ljuvligt goda ostskorpor?
Vi har unnat oss ostskorporna till en supergod lök- och potatissoppa här på kvällskvisten. Med lite smör på för att förstärka smaken av Västerbottensosten, precis som Biggan tipsar om. 👌
Här ett blogginlägg om soppan:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2017/09/visdomar-jag-lart-mig-av-att-laga-mat.html

måndag 6 november 2017

Sista färska "Fruktstunden"

Igår kom det "stora Snöfallet" till oss i Lappland. Ganska sent på året faktiskt. Men alla Lapplänningar vet vad som gäller. Gårdsplanen ska städas, för det som "göms i snö kommer fram i tö". 😀 Och de allra sista köldtåliga växterna kan skördas. För det är svårt att skörda när man måste lokalisera växterna under snötäcket och gräva fram dom. Det GÅR att göra så med kålväxter, men risken är stor att älgarna hinner först. 😞
Sonen har med sig en liten fikalåda till skolans fruktstund varje dag. Under hösten har vi kunnat skicka med  honom allt från färska bär, till grönsaker och rotfrukter. Alla tidigare bilder finns här: http://forsnashemman.blogspot.se/2017/09/fruktstund-blir-barstund.html 👍

Igår plockade jag in det som nog blir det allra sista "färska" sonen får med sig i fikalådan. Och vinnaren av "står ut längst i kylan" är; broccolin! Jag tog bilden i morse med vår nya snöiga gårdsplan som bakgrund! Och kolla fullmånen!💗
Inte oväntat att broccolin höll ut längst! All kål är köldtålig. Det är ändå otroligt imponerande att våra broccoli-plantor kunde producera så mycket under Lapplands senhöst. Dessa skott har vuxit under de sista tre veckorna, då det knappast varit över 0-gradigt sett över hela dygnet och bara några enstaka dagar över +5, som behövs för att kål ska växa. Så  WOW, vilken sista färsk skörd vi fick! 😋
Men hädanefter blir det lagrade rotsaker och torkad frukt i sonens fikalåda.


onsdag 1 november 2017

Höstlov? Potatislov? Läslov? Skitskyfflingslov?

Det är lovvecka för sönerna. Jag har hört rykten om att det förr hette "potatislov", för man införde lovet så att barnen kunde hjälpa till vid potatisplockningen. I så fall måste lovet infallit minst 3 veckor tidigare här i Lappland, och jag skulle älska om det fortfarande var fallet för det är en riktigt jobbig arbetsuppgift för oss självhushållare, att ta upp minst 2-3 hundra kilo och ibland uppåt ett ton potatis, för hand. 😁
Ankskit skyfflas!
Numer kallas det "Läslov". Jag har blandade känslor kring det. Är det inte att "läsa" som barnen ägnar hela resten av läsåret till? Kanske finns det andra saker (som hör hemma i ett mer grundat liv) som dom hellre behöver denna vecka, upplevelser dom inte kan få i skolmiljö? 👍Jag läste själv massor när jag var ung, det var inte helt odelat positivt, det var till stor del en verklighetsflykt.

Så vad gör vi här? Tja, skitskyffling, som vanligt. Just nu också lite extra intensivt eftersom denna period är helt perfekt för att skyffla skit. Skörden är klar och det är ännu inte stenfruset hos djuren, så nu ska allt blir så rent som möjligt inför den långa vintern. Sonen hjälper till. Vi har i och för sig läst dagligen denna vecka. Främst håller vi på att avsluta Ogärningsmän, som varit lite långrandig, då det är ett språkbruk från 1800-talet och vi får ta många och långa pauser för att jag ska kunna översätta boken han läser, men vi lär oss mycket om vår Lappländska kulturhistoria. 😏
I brevlådan väntar nästa bok, som jag nog tycker alla unga borde läsa, inte minst i våra tider. Det är "1984" av Orwell och denna ska vi läsa dessutom läsa på originalspråket, engelska.

Läsning i all ära, men jag kan ändå fundera lite på vad av alla dessa erfarenheter han lär sig "mest" av. 😉

Tidigare inlägg om den vardagliga skiten i vårt självhushållningsliv här:
November 2016:Skyffla Skit
Januari 2017: Kaninpluttar i mängd
April 2017: Skitskyffling i Påsktider
September 2017: Vår Dagliga Skit!
Oktober 2017: Getskitskyffling inför vintern.

tisdag 31 oktober 2017

Halloween

Vi tar oss an årets pumpa, som vi faktiskt fick tag på här uppe i Lapplands Glesbygd. Många år har de fåtal pumpor som kommit till våra lokala affärer varit slut på en förmiddag, ett år när alla barnen var små så gröpte jag ur apelsiner som dom fick karva istället. Det gick det med.👍
Vi gjorde pumpan enligt det gamla barndomsspelet "Kloss-Gubbe". Sonen ritade munnen, kompisen Vova ritade ögonen och jag ritade näsan, alla utan att se vad de andra gjorde. Resultatet blev nog precis lika smålustigt som man kan tänka. 😀
Här ett tidigare Halloween-inlägg med tips på dekorationer och tips om hur man arrangerar Godis-eller-Bus-promenader i riktigt små byar.  (Och dom karvade "apelsin-pumporna")
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2015/10/en-riktig-halloween-upplevelse.html


fredag 27 oktober 2017

IQ Daggmask?

Men lilla vän!
Hur tänkte du här då?
Morgonpromenad på Forsnäs Hemman ger exempel på adekvat evolutionär utrensning.
Fast: det behövs ju varken "IQ Daggmask" eller "IQ Fiskmås" för att man ska hamna i en situation där en art tänker så kortsiktigt att man kan komma att bli evolutionärt utrensad inom snar framtid.
Kanske är det det förföriska men förrädiska "hoppet" som fick oss att kalla oss själva för "den tänkande"= "Homo Sapiens.
Kanske får "IQ Homo Sapiens" samma betydelse i framtiden, som "IQ daggmask".

torsdag 19 oktober 2017

Samlargenen

Att samla verkar rotat i vår djupaste mänsklighet. Men vi tycks göra det på olika sätt. En del går helt in för massor av samma sak, samlar detaljer och perfektion. Sån verkar jag inte alls vara. Jag samlar frenetiskt, men jag samlar som traditionella jägar-samlarfolk gör. 😁
Jag samlar mest mat, det gör att jag känner mig rik och sover gott på nätterna. När jag samlar "prylar" så handlar det till 99% om funktion. Och den enda kvarvarande procenten estetik är helt beroende av funktionen. 
Ta exemplet plåtburkar. Jag ÄLSKAR burkar, för dom är fantastiska att förvara torkade livsmedel i. Jag har burkar med örter, bär, frukter, grönsaker och svamp. 
Dom ska vara vackra, jag tycks främst gilla burkar som jag sett min mormor och farmor använda. 💗Men det viktigaste är att själva förslutningen är i gott skick, dom ska vara lufttäta. Så det gör inget om en burk har lite repat och slitet motiv, men den får inte ha en bucklig kant som inte sluter tätt.  
När jag väl hittat tätslutande burkar med estetiskt tilltalande motiv av en sort jag har brist på; DÅ kickar samlargenen in, då blir det inköp! 👍
Dessa två burkar passar perfekt att förvara årets torkade rönnbär i. Vid det här laget har jag haft dom i många år. Och eftersom jag inte behöver fler burkar till torkade rönnbär, så blir jag inte heller lockad att köpa fler av dessa burkar.

onsdag 11 oktober 2017

Moderna tider?

Stora förändringar i familjen!?!?! 😀
Husbonden ska byta mobiltelefon. Som de flesta av er trogna följare vet, så har inte Husmor alls nån mobil. Men husbonden har haft en "inte så smart-fon" av en gammal flip-typ. Nån som ens kommer ihåg dom? 😜Denna är 13 år gammal, nästan lika gammal som sonen!
Men nu är den utsliten. Vi hävdar dålig kvalitet (nog borde en mobil kunna räcka längre än bara 13 år?) men å andra sidan har den umgåtts med en snusdosa dagligen i ca 4750 dagar. Så kanske ska vi inte klaga. 😉Nu är alltså själva plasthöjet så nedslitet att det inre av elektroniken börjar skymta (se bilden) och tja, den funkar helt enkelt inte så bra längre. Folk kan inte höra vad han säger.

Så vad göra. Jo, sonen fyllde 14 år i går och fick sig en riktigt "smart" variant av fåne. Så pappa Husbonden får alltså ärva sonens gamla ratiga "knappt-smarta" telefon. Som sonen i sin tur ärvde av morfar. Så här sliter vi ut även elektroniken tills den inte längre alls funkar.💗

Men jag, Husmor, jag har ingen mobil och kommer inte skaffa nån nu heller. Jag är banne mig inte nåbar sådär när som helst. Jag är JAG, och jag går omkring med min helt onåbara lekamen alldeles där jag vill hur som helst och kan inte leva i känslan av att det låter "plingelingedingelinga Lena" helt plötslig. 👍

söndag 1 oktober 2017

Surhösten

Vi verkar inte riktigt få ordentlig höst i år. Det kan ställa till en hel del bekymmer att vädret vägrar byta årstid på det sätt som det brukar göra.
Redan på våra förfäders tid var "surhösten" ett känt och fruktat begrepp. Här från nybyggarfamiljen i Dåres som ca år 1835 fick uppleva detta elände.
"Denna höst blev en besvärlig tid för Dåresfolket och allt annat folk i trakten. Det blev nämligen surhösten. I tredje veckan efter Mikaeli (söndagen efter 29 september) blev det så pass kallt, att det bildades en tunn isskorpa på sjöarna och andra spakvatten, och snön föll så djur att den nådde över skorna. Men därefter blev vädret så milt, att den tunna isen försvann från sjöarna och andra vattenytor. Den snö som fallit, tinade ihop och bort, så att snö låg kvar blott på mindre fläckar i skogen. I övrigt var marken alldeles bar. Att på sådant före få hem foder åt kreaturen var en stor svårighet. Denna ledsamma väderlek och detta svåra före höll i sig ända till mitten av november månad."
-Nybyggares Dagliga Leverne. O.P Pettersson

torsdag 28 september 2017

Sommarblommor

Det är sällan jag ägnar mig åt sånt som ettåriga sommarblommor. Men jag brukar försöka markera vår uppfart, och grillkåtan, och vår ytterdörr genom att plantera nån klatschig sommarblomma på de ställena. 
Makalös blomning i slutet av september!
I år har jag provat en småblommig pensé och det är fullständig succé. Jag köpte den redan i maj och så här fin har den alltså varit hela sommaren! Och är fortfarande, jag tog kortet för en kvart sedan, i slutat av september och den är SÅ vacker!
Infarten med vår stora lerkruka och skylten med Lappgetter på.
Så framöver blir det nog alltid småblommiga penséer i välkomstkrukorna. Det enda jag i övrigt kan önska är att dom är i en färg som verkligen "står ut". Som syns när man kör längs Forsnäs Byaväg.  Jag har analyserat de färger som förekommer bland våra vilda blommor och kommit gram till att illorange är färgen vi ska ha på välkomstblommorna. Det är en färg som inte finns nånstans häromkring i det vilda. Så nästa år blir det alltså  den bedårande och knalliga "Cats orange" från Impecta.
Vad tror ni om det?









onsdag 27 september 2017

Besök på Forsnäs Hemman

Idag hade vi besök på vårt Hemman. Det var våra vänner Berndt och Cajsa som kom och hade med sig två tyska kvinnor. Varav en, Maria, har odlat Kvikkjokks Halvmandel i år, nere i Bayern efter att ha fått våra sättpotatisar från Berndt.
Det är kul att få finbesök, ibland. Men vi uppskattar verkligen inte besök i alla lägen. Vi på Forsnäs Hemman tar nästan aldrig emot besök. Vi säger alltid nej till (nästan) alla förfrågningar om studiebesök eller praktikanter eller besökare överhuvudtaget, som vi inte träffat förr. 😲

Varför?
Av flera anledningar.
1. Det är jättemånga som hör av sig. Vi har väl blivit nån slags halvkändisar bland "skumma människor" som gillar självförsörjning. MEN; vi jobbar jämt med att självförsörja oss, och den lilla tid vi kan offra på annat lägger vi på att göra mer allmänna utbildningsinsatser på sociala media. Ska du satsa på en högre grad av självförsörjning så är det ändå eget arbete och egen erfarenhet som är det väsentliga! Våra erfarenheter kan du läsa om, vi skriver så flitigt vi kan och har tid med. 👍
2. Turister: Många vill komma och hälsa på och se vår "pitoreska" verksamhet, men det har vi inte tid med. Se ovan. Många verkar längta till en mer naturlig tillvaro, men vi tycker oss märka att det som syns på TV snarast liknar "självhushållnings-porr" än att det verkligen ger resultat. Vi offrar inte tid på det.
3. Man flyttar inte ut mitt i den extrema glesbygden för att umgås med mer folk, utan med mindre. 😂Så är det. Vi gillar att vara för oss själva, och dom vi gillar att umgås med finns redan i våra liv!

Undantagen?
- Vi tar alltid emot grupper av barn/ungdoms-grupper i lokalsamhället som vill komma och titta/lära hos oss. Det är precis rätt målgrupp för att vårt engagemang ska gå från 0% till 100%. 💗
- Våra gamla goda vänner och såklart alla kära grannar. Den kvoten är fylld och ni vet vilka ni är. 😉
- De som är genbanker till Lappgeterna. Ni är välkomna när som helst. Jag har granskningsmöjligheter hos er när jag vill och självklart gäller det samma för er hos oss. Om inte annat för att sänka förväntningarna på vad som behövs för att vara genbank för våra kära Lappgetter.😀

Och "that's it!" Inga andra göre sig besvär att höra av sig. Vi svarar oftast inte ens.😇

torsdag 21 september 2017

Sensommarfägring

Inte ens med lite god vilja kan man tycka att det är sensommar. Det är ju höst, och vi har knappt sett en solstråle på hela September. Å andra sidan är blommorna lite vilsna och vill ge sig på en andra omgång. 👍
Så det går att få ihop en fin högsommarkänsla vid familjemiddagen, bara genom att plocka blommor när jag hämtar posten. 😁
Färgkoordinerat dessutom.
Och 7 sorter. 💗

onsdag 20 september 2017

Lappgetter och svamp

Då har man varit med om något helt nytt och oväntat! Två av mina favoriter-hobbys samverkade! 💗Jag har inte hittat blåmusseroner på de gamla vanliga ställena på Hemmanet i höst. Men när vi vallat upp våra fina Lappgetter från betet så .....vad skådade jag längst kanten på ena gethyddan?
Wow! 😲Och det var inte lite svamp heller, dom växer längs 3 av fyra väggar.
Fina Lappgeten Voelpe fattar inte alls varför matte vill ta kort på marken och inte på henne! 😂
Voelpe betyder "Vän/Kompis" på sydsamiska.

lördag 16 september 2017

7 gånger godare kålsupare.

Talesättet att "vara lika goda kålsupare" är ett köksträdgårdsrelaterat ordspråk som har många intressanta kopplingar ända in i våra dagar. Det har inspirerat till min kålsoppa där jag använder alla sorters kål som finns i landet för tillfället. 😁
Just idag ingår7 sorter, så denna soppa heter alltså "soppa för 7 gånger godare kålsupare".
Det som ingår förutom benbuljong och renskrapat kött från den tidigare styckade renen är alltså kål.
1. Spetskål "Early Jersey Wakefield"
2. Svartkål "Nero di Toscana"
3. Krusig grönkål "Westland Winter"
4. Broccoli (tappat bort namnet)
5. Kålrot "Norsjö" samt en okänd kålrot som självsått sig bland broccolin och växt till ENORM storlek
6. Rova "Svedjerova"
7. Sibirisk bladraps "Red Russian"
Jag har mestadels plockat de som blivit lite klenväxta för att låta de stora och halvstora stå så länge som möjligt denna varma höst.

Gällande att "vara kålsupare", som alltså är gammal svenska för att äta kålsoppa, så verkar det viktiga i talesättet vara själva ljudet, alltså att alla sörplar på samma sätt oavsett vem man är i övrigt i livet, statusmässigt. 👍Det sägs vara myntat av en av våra Svenska kungar på slutet av 1500-talet.
Det tycks alltså förmedla ett positivt jämställdhetsperspektiv, fast riktigt säker kan man ju inte vara.

Senare har dock ordspråket omtolkats till att innebära ett negativt jämställdhetsperspektiv: Alltså "jag må vara dålig, men det är du också"! Inom argumentationsanalys är det ett logiskt felslut som kallas "Ad hominem" och spelade en stor roll efter Andra Världskriget där tyska Nazister kunde visa att de Allierade i flera delar hade gjort sig skyldiga till samma krigsbrott som dom själva. Detta ledde dom till att göra det logiska felslutet att deras handlingar därför inte alls borde ses som ett brott. Alliansen däremot var pragmatiska (men kanske inte helt etiska) och insåg att tyskarnas argument i första led var korrekt (alliansen hade också begått ett antal krigsbrott) och skippade därför att anklaga Nazisterna för just dom kringsbrott som också hade begåtts av dom själva. Det fanns gott om andra "synder" som enbart hade begåtts av Nazister att välja på och Alliansen slapp på det sättet visa upp sin egen smutsiga byk. 😉

Personligen gillar jag helt enkelt kål och vad kan då bli mer tillfredsställande än hela 7 sorter på en gång. 😋




måndag 11 september 2017

Märgben

Höstslakt innebär lyxkok! Det finns inget som är godare än att pilla ut märgen från femoris, humerus och ryggraden. 😋Arkeologiska lämningar har visat att kluvna märgben vad en av urmänniskornas allra mest eftertraktade föda.
Jag tror att den djupaste genetiken i min själ säger till mig att detta är det godaste som finns. 💗För så gott är det! Serveringen är också exklusiv. Man äter direkt vid spisen, från grytan, med händerna. Det moderna i det hela är att jag kommit på att en krabbgaffel är väldigt praktiskt för att pilla ut allt gott från skrymslen och vrår. 😀

fredag 8 september 2017

Visdomar jag lärt mig av att laga mat på egna råvaror

Ingredienserna är framlagda till en härlig middag till vår stora familj.
Gissa maträtten! 😃 (Svar längre ner)
Och jag filosoferar lite under tiden jag lagar vår fina middag, om allt odling lärt mig. Eller möjligen allt jag kan känna igen i att odla som livets hårda skola har lärt mig. 😉

1. Alla är värdefulla. Stor som liten, ingen diskrimineras. 👍 En liten potatis smakar lika bra och är värd att plocka upp från marken och lägga i potatishinken, även om den råkar ha lite skorv.
- I livet är det nästan självklart hur det kan appliceras: Vi har alla något att bidra. Vi är här på jorden, av en för oss obegriplig process. Vi har ett självklart värde, just bara därför. Som samhälle finns det ett extra värde av att inse detta och bygga upp vår gemensamma tillvaro så att vi kan tillvarata allas unika gåvor.

2.Man kan använda en sak på många olika sätt. I den här maträtten spelar löken tre helt olika roller. Som själva basen, fint bräserad och sen kokad och mixad, smaken av löken blir mild och fyllig. Men det finns mer den kan göra för att förgylla vår maträtt, några lökar får bli hårdare stekta, så att dom nästan liknar rostad lök, dom får en helt annat smakton och passar mycket bra som topping ovanpå tillsammans med ......tunt skivade ringar av råa stjälkar av samma lök. Här får vi ytterligare en smakton av löken, fräsch och nästan blommig. Utmärkt som komplement till de två andra sättet att tillaga samma lök i samma maträtt.
- Det här motsvaras i livet av att vi människor sällan är de enkelspåriga specialister och "experter" som samhällets stuprörstänkande vill tvinga in oss i. Vi är generalister!😮 En nybyggare var inte särskilt "kompetent" om hen bara kunde odla, eller bara sköta djuren eller bara timra en stuga. Man kunde allt!  Och man förväntades kunna (nästan) allt.  Jag har en känsla av att moderna människor skulle uppfatta livet som mycket mer meningsfullt om vi alla får utrymme att känna oss mer mångfacetterade. 😁

3. Närhet har ett särskilt värde. Att kunna gå ut och hämta något precis här i vårt trädgårdsland sparar massor av energi. Det behövs inte massa dieselslukande traktorer för att odlas och skördas och det transporteras inte en meter annat än med apostlahästarna (fötterna). Men det kan nog finnas många andra värden med närhet, misstänker jag. Man har t.ex visat att pollenallergiker som äter lokalt producerad honung får bättre tolerans mot sin lokala floras pollen, än dom dom äter honung köpt från andra länder eller regioner. I livet är det självklart så  att våra viktigaste sammanhang är dom nära, våra lokala samhällen, våra vänner, och inte minst vår familj. Utan en känsla av sammanhang (KASAM) så mår vi inte bra, det är också vetenskapligt bevisat. 💗

4. Olika typer frodas under olika förutsättning. Vi har haft en kall sommar här i Lappland (alltså kall även för oss). Så det blir inte så mycket matlagning med squash, vi fick två, istället för 22 som är mer normalt. Men en kall sommar ger oss ofta stora mängder fin kål. Så man lägger upp sin odling utifrån att olika år kan ha olika förutsättningar.
- I livet; inte alla personer trivs under samma omständigheter. Det är värt att tänka på att bygga upp arbetsstrukturer så pass flexibelt att många olika personligheter kan finna lämpliga sätt att verka och vara aktiva och goda samhällsmedborgare. 😎

5. Livet blir enklare om man är lite flexibel. Skördar jag 3 stånd potatis och råkar få 50 gr för mycket (enligt receptet) så är det ju ingen idé att lägga undan just den lilla potatisen till nån annan gång. Man är lite flexibel med receptet istället. Faktum är att jag nästan aldrig följer recept, jag ser det mer som inspiration. 😛
Och i livet? Tja, lev inte livet efter samhällets eller andra människors förväntningar (recept). Titta dig omkring och se vilka personers livsstil som verkar "smaka bra". Ta dom som inspiration. Eller hitta på något helt nytt, och alldeles eget.
Som när jag som ung scout i svår matbrist kom på att hårdbröd med ketchup som pålägg inte var så himla tokigt.
Eller inte. 😶

Och maträtten, vad var det?
Lök- och potatissoppa! 😋
Egna ingredienser:
Potatis (Kuttainen Bintje), gammal arvsort från Lappland. Visdom: de gamla, lokala kunskaperna ska aldrig föraktas, dom har mycket att lära oss.
Lök (gul egenodlad från köpta sättlökar). Visdom: Var öppen för nya, moderna lösningar. Ibland är dom ett bra komplement även i ett självförsörjande liv.
Timjan (nån sort som lyckats klamra sig fast vid livet med hjälp av tjock och fluffig vintertäckning, men ingen timjan trivs egentligen i Lappland, det är tydligt). Visdom: Så vi får vara flexibla i vår arbetsstruktur och odla timjan som ettåring. På det sättet kan även timjan bli en god "samhällsmedborgare" hos oss på Forsnäs Hemman
Persilja, både krusbladig och slätbladig Visdom:  vem bryr sig om annat än smaken, alltså de inre egenskaperna.
Mjölk (från våra Lappgetter), det var väl menat att vara sönderkokt och sönderslagen mjölk från industri-kor (alltså pastöriserad och homogeniserad och därmed otroligt hälsovådlig, typ livsfarlig). Visdom: Vår egen getmjölk som är färsk och "rå" på riktigt är mycket nyttigare!
Ett exempel på att nära har extra värde.  😉
Och ister från Linderödssvinen, som allt steks i.
Visdom: Flexibilitet! I de recept jag "inspirerades av" förordades smör eller raposolja, men det har vi ju inte själva. Och nybyggarna använde alltid djurfett att steka i.

Dessutom lade vi till en buljongtärning, några dl köpt grädde och salt och peppar.
Visdom: Ingen har någonsin varit 100% självförsörjande, sen den dagen vi klättrade ner från träden. Det som är värt att tänka på är vad vi köper in/byteshandlar från andra, vad det egentligen är värt och när det är helt nödvändigt.
Resultatet? Supergott!
Och resterna kommer räcka till lunch i minst 2 hårda arbetsdagar till på Forsnäs Hemman. ✌