lördag 23 juni 2018

Akut-frittata.

En viktig del av självhushållning är flexibilitet, har vi märkt. Dagens middag är ett strålande exempel. Vi råkade ut för äggkross i hönshuset. 😲
Jag hade glömt äggkorgen i foderavdelningen och en rymmarhöna hade tagit sig ut dit under natten och vält korgen. 10 ägg var hela, men 8 var mer eller mindre spräckta och 4 var helt krossade. De fyra gick ju ändå inte helt till spillo för höns äter gärna upp krossade ägg och "återanvänder" dom på det sättet. Men det kändes ju som det var läge att planera maten utifrån de 8 ägg som var spruckna, för att inte dom skulle förfaras. 😊
Det blev en frittata-inspirerad självhushållar-omelett. Tre gröna Tapas-chilis, dom smakar som grön paprika om man tar bort hinnor och frön. Två små röda chilis för oss som gillar lite hetta, se delen mellan "klockan 16 -18" på bilden av stekpannan. 💗               
Äggen vispade jag med lite getgrädde och mjölk och sen i med en rejäl handfull svinmålla, som fått ersätta alla former av spenat, och mycket av sallad och annat bladgrönt hos oss. Det är ju helt enkelt godast! Och kräver ingen som helst skötsel, snarast motsatt. 👍

Rödlöken (och salt) är det som vi köpt. Men rödlöken är i det här fallet lite återvinning också, för vi jobbar fortfarande på att "äta ifatt" efter sonens studentfirande förra veckan.
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/06/studentfirande-pa-forsnas-hemman.html

Överlag tyckte familjen att det var väldigt, väldigt gott. Trots att det var en akutinsats. 😋

torsdag 21 juni 2018

Vita nätter.

Vi vakar in midsommarens solstånd. Midnatten den 21 Juni, årets ljusaste natt. Det är ljuvligt och rörande. 
Så många nätter som barn som jag vandrade fritt och vida omkring i Bellvik, Södraste Lappland. Just dessa nätter med ljuset och dofterna, blommande lägdor och fåglarnas ljud är fantastiska upplevelser och minnen.

Tidigare inlägg om vårt ljuvliga midnattsljus, här i Lappland.
Det är en kavalkad i underbart midnattsljus.
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/06/midsommarnattens-midnattsljus.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2016/07/ljuvligt-midnattssljus.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2016/06/ljusaste-sommarnatterna.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2013/06/midsommarnattens-fullmane.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2014/07/midnattsmagi.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2015/06/sedvanlig-midsommarnattsbild.html

onsdag 20 juni 2018

Ta näver.

Att ta näver, nävertäkt, är en gammal traditionell kunskap som jag själv lärde mig av min farmor. På den tiden, sent 1970-tal och 1980-talet fanns fortfarande fantastiska äldre björkar med näver av mycket god kvalitet. Numer är det värre ställt med den varan. Mesta delen av det näver som används i landet idag, i traditionell slöjd, är importerad från Ryssland. Vi på Forsnäs Hemman avverkar ju en del björk varje år från vår egen skog, till snickeri och ved och för att en del träd står på "fel plats". Vi planerar avverkningen noggrant så att vi både kan ta nävret från de träden och så att lövet kan användas som foder.
Så här gör vi:
Vänster; lägger ett snitt genom nävret med en kniv. Höger; Bräcker försiktigt loss näverflaket. 
Först är det viktigt att påpeka att det inte ingår i allemansrätten att ta näver. Man måste äga trädet! Sen gäller det att välja rätt tid, trädet ska sava (löpa) ordentligt och bladen ska vara precis fullt utvecklade sedan 1-3 veckor tillbaks. Man får prova lite ibland, skära loss en remsa och se om det lossnar lätt. När det är rätt tid ska nävret nästan sprätta loss när man skurit i det. Man kan höra på ljudet på filmen.
Om man kan välja träd optimalt gäller det att spana efter raka stammar utan kvist och skador, som t.ex. hackspettsränder, dom är inte roliga. Det är också ofta önskvärt med äldre björkar från vilka man kan få större sjok, längre remsor och tjockare näver. I vissa fall kommer jag ihåg näver från min barndom som var så tjockt och höll så hög kvalitet att man kunde dela näveret i två, och ibland till och med tre remsor. Sånt näver hittar jag aldrig numer.  Även på träd av sämre kvalitet kan man ta nävret på ett bättre sätt med erfarenhet och kunskap. Genom att lägga snittet rätt och ibland bryta nävret vid vissa problemområden, kan man få fint näver av hyfsad kvalitet, även i de nuvarande moderna svenska skogarna, trots att dom tyvärr håller så pass låg kvalitet, på grund av rovdriften.
Vänster; näverflaket. Höger; en björk som vi inte tänkt avverka men som blivit nävertagen av ett ligistgäng för ett år sedan. Man ser det som den rödbruna delen av stammen. Eftersom björkar aldrig läker av nävertäkt, utan ser skadade ut i resten av deras liv, så valde vi att avverka den här björken för att slippa se eländet. Och tog då också näver på den övre delen av stammen, som ses som ljusgrönt när nävret är nytaget, som på bilden. 
När man fått av sjoken så bräcker man dom över eld (värmer försiktigt och jämt), då raknar dom. Sen tar man dom genast till sitt näverlo och lägger dom i press och om man vill, långtidsförvaring. Ett näverlo är en torr och upphöjd förvaringsplats där man tynger ner nävret  och täcker det. Vi använder brädor och stenar för att få en jämn tyngd på nävret och två överblivna korrugerade plåtar för att hålla det torrt. På så sätt har vi lagrat näver i upp till 6-7 år och det är i perfekt skick när vi sedan ska använda det. T.ex. för att täcka taket på vår rök:
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.com/2012/12/roka-kott.html
Vänster; Det blev inte fler nävrar än att jag bar dom under armen. Men konsten att bära i svega används flitigt i andra sammanhang. Höger; Vårt näverlo.
Jag lärde mig alltså att ta näver av min farmor. Många, många veckor arbetade vi enträget med detta under försomrarna här i Lappland. Ibland hittade vi till och med vackert "blodnäver". Det har jag inte sett sedan min barndom. Att ta näver var en kunskap som hon i sin tur fått från sina nybyggarförfäder. Så här är nävertäkten beskriven i vår favoritbok, Nybyggares Dagliga Leverne av O.P Pettersson. Det är sommaren 1836 i Dåres (Dorris) i en av våra fjälldalar här i Vilhelmina.
"Under det att husbonden hade arbetat med att sätta upp väggarna i huset, hade husmodern och hennes båda pojkar gått ut till skogen till ett ställe, där en mängd stora björkar växte. De flesta björkarna hade slät, vit näver. På en björks stam skar modern med sin slidkniv upp ett snitt genom nävern från det ställe, där kvistkronan började ned till roten och lossade nävern försiktigt med knivudden, så att nävern ej blev det minsta sönderriven i kanten. Sedan drog hon nävern hel av hela björkstammen. Så snart nävern var lös från stammen, rullade den ihop sig till en näverrulle. När Arvid hade sett på, hur modern gjorde, sade han, att även han nu kunder riva näver. Modern skar upp ett snitt på många björkar och Arvid rev av nävrarna, utan att de blevo sönderrivna. En hel mängd nävrar revo de, och Jon Gustaf fick till arbete att lägga den ena näverrullen i den andra.
Då de hade hållit till några timmar i näverskogen, skar Ingrid tre smala björkstammar, vred kvistarna på dessa intill stammarna och knöt i toppen på stammarna en vidjelycka. Hon hade tillverkat tre svegor, bärvidjor. På svegorna lade hon några näverrullar till börda i varje svega och stack varje ändå på detta genom lyckan i svegans andra ände och drog samman svegan, så att näverrullarna blevo fastklämda i bärvidjan. Modern kastade en bärvidja över axeln, så att den lätta näverbördan, kom på ryggen, under det att hon häll fast svegans ändå på axeln, gossarna togo sina svegor, varav alla tre gingo till hemgranen. 
I närheten av det nya huset tände hustrun en brasa, tog näverrullarna ur svegorna och tog sedan näver efter näver och höll varje näver över elden i brasan, så att nävern rättade ut sig.
Nävrarna lade hon på varandra på marken och då alla nävrarna voro värmda, lade hon och gossarna tunga kubbar och sten över nävrarna, så att dessa skulle pressas jämna. Matmodern och gossarna hade börjat lägga ett näverlo, lager av taknäver. I flera dagar togo de hem näver och lade på nävrarna i loet."

fredag 15 juni 2018

Studentfirande på Forsnäs Hemman.

Mellanbarnet tar studenten! Man är ju SÅ stolt! 😊 Inte bara är han lång och ståtlig. Han gick ut med strålande betyg och har redan fått jobb! 💗
Vänster: Isak på väg mot firandet.
Högst upp; de tre syskonen med sin pappa Husbonden.
Mitten nedan; stolt Husmor med studenten, SÅ lång och stilig!
Nedan höger: Rektorn hjälper Isak att åka ner för rutschkanan. Innan dess är man ingen riktig student i Vilhelmina! 
Det blir inget sommarlov, han har redan praktiserat på firman en vecka och börjar sitt jobb på riktigt på måndag. 😯
Ovan vänster: Studenten väntar på gästerna, snart väller dom in.
Ovan höger. Bästa vännerna gratulerar. En har redan gått ut, en har ett år kvar.
Nedan vänster: De tre syskonen tillsammans.
Nedan höger. "Barnbordet" vid studentfesten. Husbonden samtalar med dottern, sonen och kompisar.
Den här dagen har bara varit massor av glädje och lycka!
Lille ponken, nu går han ut! 💗
Morfar höll ett tal som fick oss alla att kikna av skratt och jag (husmor på Forsnäs Hemman) höll ett tal som fick studenten att nästan gråta.
Vi bjöd på mat som i hög grad kom från vårt självhushåll. 👍 Rökt nyfångad sik från Husbondens flugfiske nere på Vojmån de senaste dagarna. Rökt bock, rökt ren och rökt linderödsgris-hjärta. Och så vår egen traditionella Arabiska sallad. Inte alls närproducerad, men en slags kulturellt arv som vi verkligen värnar (och det är SÅ gott!)
Efterrätten var helt självproducerad. Getmjölksglass med hjortron, hallonsylt och åkerbärssylt. 😋
Studentskylten är föresten också "självproducerad", mer personligt och mycket roligare. Och mycket större än de andra mer tråkiga masstryckta skyltarna.

Här en länk till när storasyster Ragna firade student för tre år sedan, också med unik skylt och hemmagjord buffé till studentbjudningen: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/06/skolavslutning-examen-student.html

måndag 11 juni 2018

Rökta fisken!

Jomen, det blev ju rökt fisk till middag igår. Husbonden kom hem med två fina harrar OCH äldsta sonen hade med sig 4 abborrar och en stor gädda från sitt fiskafänge med kompisarna inför studenter. 👍
Gäddan hamnade i frysen och resten av fisken rökte vi och åt med händerna. Enbart lite "vilt-sallad" som tillbehör (syra, våtarv och svinmålla).
Äkta stenålders. 😁

söndag 10 juni 2018

Låt oss prata om vädret!

För det är ju alltid aktuellt. 😛Och som självförsörjare i den digitala välden så har vi verkligen tagit till oss alla former av väderleksrapporter för att kunna underlätta vårt liv. Hur varmt blir det? Nederbörd? Ska det till att regna? Då är det kanske dags att tömma vattentunnorna innan dom fylls på igen. 👍 Vädret är verkligen viktigt för oss, och det är värdefullt att kunna få en bra prognos.
På internet finns många olika väderlekstjänster. Rent grafiskt är den norska (yr.no) jättebra. Bäst! 👍Men efter att dom levererat "glädje-kalkyler" i flera år, och lurat oss till många frostförluster så började jag titta mig om efter alternativ.😒
Bilden ovan är från vackertvader.se. Granska den gärna noggrant!
Det är en sammanställning från Norges, Sveriges och Finlands prognoser för Forsnäs Hemman idag. Vad kan man se?
Det är tydligt att Norge (YR) alltid är lite "gladare" än genomsnittet. Sverige (SMHI) ligger ganska exakt i mitten, och Finland (FMI) har alltid nån grad lägre och lite mer regn.
En återspegling av våra nationella personligheter? 😂
Jag vet inte, men jag vet att jag i första hand litar på Finlands Meterologiska institut.  Hos oss här i kallaste och kargaste Lappland så har dom oftast mest rätt.
Tack för er kärva realism, Finland! 💗

lördag 9 juni 2018

Harr till middag?

Blir det harr till middag? Det får vi se när Husbonden nått stranden efter flugfisket i Vojmån.
Vi har sett ovanligt lite dagsländor för att ha varit en så varm vår. Kanske är dom inte riktigt på hugget än.

onsdag 6 juni 2018

Vi har bott in oss.

Insikten kommer när jag plockar en pinne från "skräphögen" av mindre sågavfall för att göra en blompinne. Den har blivit så här vacker! 😊
Jag får den där känslan; vi har verkligen bott in oss här på Forsnäs Hemman! I år blir 10onde sommaren vi lever, verkar, odlar och föder upp djur på vår lilla plätt på jorden i vackraste Lappland. 💗

tisdag 5 juni 2018

Junihagel

Vädret har växlat från tropiska nästan +30C i förrgår till 7 snåla plusgrader och hagel idag.
Äntligen bra väder för lite riktigt ansträngande kroppsarbete här i Lappland. 😁
Man höll ju på å kvamne i den hemska värmen tidigare.

söndag 3 juni 2018

Två månader med Fönstergurkor.

Den 30 maj var det 2 månader sedan vi kunde plocka vår första fönstergurka. Jag räknade samman skörden hittills, över 1,3 kg gurka från en enda liten planta! Dessutom verkar den plantan må alldeles utmärkt och har flera gurkämnen på gång, så man undrar vart det slutar.😁
En sak vi lagt märke till är att gurkorna tycks bli större och större. Den på bilden vägde 109 gram, rekordet hittills är 111 gram, de första gurkorna vi fick var bara hälften så stora, mellan 45-60 gram snittade dom. 👍
Vi har också upptäckt att det går utmärkt att leda gurkan längs hampasnören fram och tillbaks längs fönstret. På så sätt får man gurkans blad att täcka mesta möjliga fönsteryta och på så sätt får den mest solljus. Det gör också en del för mysfaktorn i rummet. Sonen säger att det känns härligt och som en tropisk djungel i hans rum. 💗
Varsin klyfta till middagen
Nu har vi nya spännande planer för vår fönstergurka. Vi ska prova att ta sticklingar för att kunna få fram fler plantor av bara ett frö. En nackdel med de sorter som är lämpliga som fönstergurkor är att dom är väldigt dyra, våra fröer kostade 10 kr st. Men så här i efterhand, 10 kr för hittills 1,3 kilo gurka, det är inte jättedyrt. Men det blir spännande att se om vi kan få denna planta att överleva som sticklingar framöver. 😊
Djungelkänsla, en äkta gurkgardin!
Sorten är Hopeline, plantan såddes den 24 januari. Första gurkan plockades den 30 mars.

Här är de tidigare inläggen om vår fönstergurka.
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2018/03/sonernas-gurkodling-mest-pa-skoj.html
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2018/04/skordar-egen-gurka-i-fonstret.html
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2018/05/fonstergurkans-forsta-manads-skord.html

lördag 26 maj 2018

Sonen på Studentbal.

Ikväll är äldste sonen (mellanbarnet) Isak på studentbal. Intåget till balen är en traditionsfylld stund som styrs av ceremoniella regler här i Södra Lappland. Syftet är att bygden ska få visa upp sitt allra finaste, både i form av gamla vackra veteranbilar och de unga studenter som åker till balen i bilarna, framtidens hopp.
De flesta bilar i år var från 50- och 60-talen, några fräsiga 70-talare fanns också. Isak fick dock åka i kortegens allra äldsta modell, en helt ljuvlig och festklädd A-ford från 1929!

Det samlas alltid en stor folksamling kring ingången till Hotell Wilhelmina. Där har gymnasiets tvåor byggt upp en vacker entré med en röd matta och ett litet podium mitt på mattan, en sträcka på ca 50 meter.  Med nån minuts mellanrum kör de vackra bilarna fram till trottoarkanten, ekipagets studenter stiger ur, de går sakta längs röda mattan, upp på podiet där dom vänder sig om för att publiken ska få se dom från alla håll och sedan vidare in till hotellet där alla samlas på balkongen för att se sina kompisar gå på röda mattan tills processionen är klar. Alla applåderar när varje nytt studentekipage går nedför mattan.

I år får andraklassarna ta emot extra beröm för de otroligt snygga och kulturellt lämpliga dekorationerna i form av röda skoterledskryss. Isaks dam till dansen är Lisa, en tidigare klasskompis som flyttade från Vilhelmina i högstadiet, men som gärna ändå ville gå på denna traditionsfyllda studentbal, som många av bygdens unga flickor drömmer om under åratal, innan det är dags.
Isak och Lisa poserar på podiet. Kamerorna smattrar. 
Logistiken är väl kontrollerad, det finns en koordinator med walkie talkie som har koll på när det tidigare ekipaget hunnit in i entrén till hotellet och då släpper fram nästa grupp studenter (oftast ett par, men inte alltid). Det är viktigt att alla ska få sin alldeles egen stund på Röda Mattan. Vid Hotellet står en konferencier med mikrofon och högtalare och presenterar de som just spatserar längs röda mattan. Folknöjet består av lika delar beundrande av gamla vackra bilar, unga vackra och uppklädda studenter och att träffa grannar, vänner och bekanta och tala med.
På väg till balen.
Vi får önska Isak en trevlig kväll med sina vänner. För tre år sedan var det storasyster Ragna som gick längs samma röda matta.

tisdag 22 maj 2018

Hur färsk är kaninen?

Hel normal konversation på Forsnäs Hemman vid middagstid:
Husbonden: Åhå, så du har slaktat ett par kaniner, hur färska är dom?
Husmor: Du kan se på den där högra, den rycker fortfarande! 😜

Inser senare att detta inte är standardmässig konversation hos gängse Svenskt hushåll.
Men jag inser det alltså först senare. 😂

måndag 21 maj 2018

Höstens spöke på besök?

När man städar trädgården efter snösmältningen och hittar något helmystiskt. Lätt som en pappersbit och med ett ansikte på?!?! 😶
Det tog ett tag att fundera ut att det var vår halloweenpumpa från i höstas som gjorde ett nytt spöklikt framträdande!😂
Sonen förevisade i motljus.
Resterna hamnade hos hönsen.

onsdag 16 maj 2018

Grillsäsongen börjar med kanin.

Då har vi kunnat kicka igång grillsäsongen under de här varma och soliga majdagarna. Vi börjar i stor stil med ett par grillade kaniner, av våra egna Gotlandskaniner. 😊
Otroligt gott! 👌 Här ett lår som samsas med en spiralpotatis och lite egen vildplockad sallad som den fina våren också förser oss med. Syra, lite rallarros-skott och spansk körvel.
Vi kokar styckbitarna i någon timme, lite drygt, penslar på grillsås och grillar, det är verkligen festmat!😋

tisdag 8 maj 2018

Fönstergurkans första månads skörd.

688gr gurka och  en meter och 4,5 cm gurka (av ganska normal gurk-tjocklek) . Det är vad vi fått av vår tidigaste planta fönstergurka under ungefärligt den första månaden!!!
Från 30 mars till till 3 maj! 😁
Det här är gurka nummer 10 och 11 från denna planta, dessa skördade vi alltså 3dje maj, dom vägde  85 och 87 gram. Ett bra komplement till vår stenåldersfrukost av ägg från våra Ölandshöns och bacon av våra Linderödsgrisar. 👍
Gurkplantan lever och frodas och håller som bäst på att utveckla ytterligare 3 gurkämnen. Man kan se att när man skördat dom fullmogna gurkorna så satsar plantan snabbt på att utveckla nya frukter. Om 1-2 dagar har vi fler att skörda. 😋
Sorten är Hopeline, plantan såddes den 24 januari. Första gurkan plockades den 30 mars. Och imorgon räknar vi med gurka nummer 12 och över 7 hekto alldeles färsk gurka från ett österfönster i äldste sonens rum!

Tidigare inlägg om vår odling av fönstergurkor:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2018/03/sonernas-gurkodling-mest-pa-skoj.html
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2018/04/skordar-egen-gurka-i-fonstret.html

torsdag 3 maj 2018

Jag har räddat ett liv.

Genom att hålla ögonen öppna på badhuset så räddade jag en liten flicka som hennes mamma tydligen var för upptagen för att hålla koll på.
Så här gick det till:
Min son var omkring 2 år gammal och jag hade just skrivit klart min sista forskningsrapport innan avhandlingen skulle slutföras. Jag hade jobbat med forskning nästan dygnet runt i 4-5 år, så jag tog semester. Rejält! Vi gav oss ut på en 3 veckors-turné runt halva Sverige. Jag hälsade på mina vänner som jag inte träffat på åratal, och för att erbjuda sonen roliga upplevelser så gjorde vi det han älskade mest, vi besökte badhus längs hela resan. Alla badhus vi kunde hitta. 😊Allt från de minsta, som i Iggesund (en favorit hos sonen) till dom allra största och nyaste, som i Södertälje.

På ett av de större badhusen hände följande: vi var vid barnavdelningen, det fanns en sluttande "strand" ner i vattnet och en liten rutschkana. Sonen hade flytkuddar på armarna, men dom är ju inte en säkerhet, bara en slags leksak. Så jag var (som alltid) extremt vaksam. Jag släppte honom knappt från mitt grepp alls, och de korta stunderna jag inte höll i honom så tog jag aldrig ögonen från honom.

Men vi var i närheten av rutschkanan, och där lekte en liten flicka, ensam. Hon vara bara lite äldre än sonen, kanske 2½ år. Hon staplade fram och tillbaks i vattenlinjen med en hink och en liten plastbåt, men så fick hon för sig att klättra upp på rutschkanan. Det tog ett bra tag, för det var lite vingligt. Men hon var beslutsam och frimodig, så hon tog sig upp till toppen till slut, utan skador. Jag började titta mig runt omkring för jag hade svårt att se hur hon kunnat hålla på med detta i säkert 2-3 minuter utan att någon ansvarig vuxen uppenbarat sig. Men...det var tomt, jag såg ingen annan på minst 30-40 meters håll. Det här var tidigt en vardag och det var inte så välbesökt på badet.

Väl uppe på rutschkanan så tog det bara nån minut till för den tappra lilla damen att kasta sig nerför kanan, och åka rakt ner i plurret. Det såg ut som hon hade kul på vägen ner. Och hon skapade ett stort "plask" när hon plumsade i. Det var ju absolut inte djupt vatten där i barnavdelningen, kanske 40-45 cm vatten, bara så pass att en liten unge kunde åka en pytteliten kana ner där utan att slå sig på något sätt.

Så hon plumsade i. Sen hände inget mer. Ingen unge kom upp, bara lite bubblor på ytan, och tiden gick.

Jag vet inte hur andra reagerar när man ser dödsfara framför ögonen, man jag kände att tiden liksom gick enormt långsamt. Jag vet att jag hann titta noggrant åt båda hållen längs bassängens sluttande kant för att se om inte "mamma eller pappa" verkligen var där? 😞 Jag tittade på vattenytan igen. Ingen flicka uppenbarade sig, hon var kvar där under ytan och kom inte upp. Då insåg jag att tiden höll på att rinna ut och jag var den enda som kunde rädda henne. Jag gjorde det jag aldrig gjort förr, jag släppte sonen med både händer och ögon och plöjde fram genom vattnet. Det går så trögt att springa i lårdjupt vatten när man har bråttom, jag kände att jag inte var snabb nog. Jag var SÅ RÄDD!😓

Det hade gått kanske 30-40 sekunder totalt från när flickan plumsade i, tills jag kom fram till rutschkanan, tog tag i hennes knubbiga lilla kropp där på botten och lyfte upp henne rakt upp i luften. Adrenalinet måste gjort mig jättestark för jag höll henne på helt raka armar och samtidigt som hon spottade och fräste så drabbades jag av insikten att det här, det var riktigt nära katastrofen. 😨
Hon hämtade sig och jag lyfte ner henne och höll henne nära samtidigt som jag tittade tillbaks på min son. Det hade gått ca. 20 sekunder sen jag släppte honom. Han var OK, inte så konstigt Men jag kände en överväldigande känsla av lättnad och tacksamhet. För jag kramade just en liten människa som det hade hållit på att gå mycket värre för. När jag tittar tillbaks på flickan så ser jag en kvinna som i panik springer ut från fiket ca 40 meter bort och hennes vän som följer tätt efter. Dom två vuxna kvinnorna hade alltså suttit och talat över en "fika" i lugn och ro, medan dottern höll på att drunkna en bit bort.

Så fort mamman tagit flickan så plöjde jag genom vattnet tillbaks till sonen igen. Det kändes lika trögt och långsamt att springa genom vattnet på tillbakavägen, även om jag såg att sonen guppade på där i sina flytkuddar och med sin lekkrokodil. Jag har kanske aldrig kramat honom som då jag slutligen kom fram och fick hålla honom igen. När jag vände mig om såg jag mamman och vännen tillsammans med flickan som höll på att drunkna och ytterligare 4 barn halvspringa ut ur badhuset. Vi sade aldrig ett ord till varandra, jag vet inte namnet på flickan vars liv jag räddade.

Så här säger experten i tidningen idag: "Barn drunknar utan att det varken syns eller hörs". Helt fel, det hörs inte, men det syns. Men man kan inte SE vad som händer med sitt barn om man inte tittar på dom!!! 😠

Trots det som hände den dagen så var jag och sonen tillbaks på ett nytt härligt badhus redan dagen efter, och vi har nog varit en av de flitigaste gästerna på Vilhelminas lokala badhus under de följande 10 åren. Och inte en minut har jag släppt blicken från honom. Inte EN enda minut i sträck. För jag vet att det kan vara tillräckligt för att barn drunknar, jag VET det. 💔

Jag har ingen aning om hur många människors liv jag förstört eller försämrat, eller kanske räddat på ett mer indirekt sätt. Men jag vet att just nu lever troligen en 15-årig flicka i Mälardalen ett liv, förhoppningsvis ett lyckligt och normalt liv, enbart för att jag inte var så omedveten som hennes mamma.

tisdag 1 maj 2018

Vinterlingon.

Snön på sydsluttningarna är borta, men än är det över halvmetern snö kvar på plattmarken. Där barmarken syns får vi dock fin vårkänsla då vi kan börja plocka bär!😊 Dom klassiska vinterlingonen, dom sitter kvar på riset hela vintern och tinar fram i gott skick nu under Lapplands ljuvliga vår. Jättegoda! 😋Vintern har förändrat smaken, så det är som ett helt annat bär än de lingon vi plockar under hösten.
Vi har en underbar sydslänt alldeles öster om vårt hus, där det varje år växer enorma mängder lingon.  👍De närmaste 30-40 metrarna är dock ”fridlysta” på höstarna, för jag vill spara alla de lingonen tills nu på våren, så att barnen kan gå ut och fritt plocka och äta allt dom vill av årets första delikatess, om än inte primör. Våra smaskiga vinterlingon. 💗

söndag 29 april 2018

Svårt apart!

Vi är ju inte alls bakåtsträvande här på Forsnäs Hemman. 😊 Vi uppskattar diverse moderniteter. Både el, gummistövlar och modern byggteknik är topp-placerade på tekniska landvinningar vi verkligen gillar.💗
En rejäl bioupplevelse då och då är inte heller fel. Men vid sådana tillfällen kan man inse hur apart (egenartad, avvikande, annorlunda, olik) man är.
När vi väl unnar oss en bioupplevelse, så är vi alltid extremt välplanerade. 😮  Vi är jämt först att beställa biljetter (se bild) och vi sitter alltså alltid på "favoritplatserna" stol nr 50 och 51 mitt på tredje raden i Folkets Hus stora "Biosalong" Essegården. 👍
De fåtal gånger vi unnar oss, så är det såklart väldigt unika filmer som är utvalda. Ibland är dom så särskilda (aparta) att vi nästan är ensamma när vi går dit, som när vi såg "Ghost in the Shell", en mega-hit från min (morsans 😉) ungdom. Ibland sammanfaller intresset med många andras, som den nyutkomna filmen "Avengers- Infinity wars", då Essegårdens totalt 200 platser var helt fyllda. Då passar sonen väl in, som 14-åring med ett intresse för manga, sci-fi och action. Själv tror jag att jag var enda kvinnan över senare tonåren där, och har jag ju med RÅGE passerat den åldern! 😂

Deadpool är ju en särskild hjälte för oss, med känsla för det absurda och existentiella. Gissningen på besökare nu den 18 maj när del 2 visas? Min bedömning är att vi än en gång kommer känna oss ganska så "aparta"!😜

onsdag 25 april 2018

Isen ruttnar.

Nu har vi rutten is nere på Vojmån. 😃 Tranorna vågar fortfarande vara kvar men väntar nog bara på att myren ska tina upp så dom kan flytta dit istället.
Vi själva räknar med islossning imorgon, eller allra senaste dagen efter det. 👍Alldeles framför tranorna här på bilden ser man första vaken som slagit upp. 💗

söndag 22 april 2018

Trandans på Vojmån!

Det här har vi aldrig sett förr! Våra tranor har just anlänt (22 april) och dom dansar nere på isen för varandra (och oss). 💗
Någon minut tidigare flaxade dom på ännu mer akrobatiskt. SÅ roligt. 😁
Nu får vi bara se till att dom inte förstör vårt potatisland i år heller. Tack vare ett supertips från morbror Göran, så har våra potatisar klarat sig fint från tranorna de senaste åren. 👍

Tidigare inlägg om våra kära tranor:
https://forsnashemman.blogspot.se/2015/06/skydda-potatislandet-mot-tranor.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2013/08/tranor-pa-lagdan.html






lördag 21 april 2018

Det blommar!

Kanske lapplands första utomhusplantering? Det är fortfarande snö alldeles nedanför den här krukan som vi har vid vår ytterdörr. Under vintern har den varit fyllt med granris och fin mossa. Men NU! 💗
Nu har jag planterat ut årets första blommor. Penséer, såklart. Tack och lov för denna lilla köldtåliga blomma. Ändå kommer jag lyfta in hinken i hallen varje kväll ett tag, tills blommorna har härdats och vid svår frost, för att skona dom lite.
De gula har jag förodlat själv. Satta 24 januari och började blomma för 3 dagar sedan. Ännu ynkliga men kommer ju snabbt bli stora och fina med massor av blommor nu i maj. Dom är av sorten "Sorbet Citrus Mixed". För att få till lite nyanser så köpte jag också en orange planta. Det var ju med viss tillfredsställelse jag noterade att både rotsystemet och bladverket på mina egenodlade var mycket finare. 😊Men snart går det till sig.
Viktigt är dock att båda varianterna är småblommiga. Sådana penseér är mycket tåligare och mer långlivade, det är fullt möjligt att dom här kommer fortsätta blomma ända fram tills senaste hösten. 👍
Som förra årets, se här: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2017/09/sommarblommor.html


torsdag 19 april 2018

Lilla Lunchmackan.

Den här härliga tiden på året då mer och mer vi äter kommer från vår egen gård. 😊 Från förra veckan kunde jag börja göra färskost av vår getmjölk igen. Det är enklaste möjliga, bara ostmassa med så lite löpa som möjligt ( löpe är jättedyrt och ofta behöver man inte alls lika mycket som det står i recept), och när det runnit av blandar jag den färska ostmassan med goda grejer.
Vanligen nån slags örtsalt och ibland färska örter och grönsaker. Vi gör eget örtsalt också, men just nu är favoriten ett örtsalt med vildkummin som jag fått tag på från min duktiga vän Ritva. 💗 Jättegott!
Den här gången hackade jag i lite paprika, och om så kort tid som bara 9 veckor kan vi kanske använda egen paprika från växthuset. På toppen vår egen fönstergurka, och i det här fallet är det inte alls bara dekoration utan verkligen smaskigt pålägg! 😋
Riktigt gott mörkt rågbröd köper vi dock nästan alltid. Ibland bakar jag ett hårdbröd som liknar Finncrisp till Husbonden, men annars köper vi. Detta är Malax och om vi verkligen har tur hinner vi få tag på det goda bröd som det tyska paret säljer på parkeringen till Folkets Hus. Dom flyttade hit för att få leva i vackra Lappland för några år sedan och har tagit verklig bagar-kompetens med sig. Vilka bröd dom bakar. SÅ gott!  👌

onsdag 18 april 2018

Skönhetsfel på fönstergurkan?

Alltså?!? 😂Jag vet inte. Vår fina fönstergurka av sorten Hopeline har givit oss snart 6 gurkor på tre veckor. Det här är den andra sorten jag provade, lite på skoj, en vanlig öppenpollinerad gurka av "Västeråstyp", Northern Pickling. Och nu håller alltså den tidigaste plantan av den sorten på att ge oss en första gurka.
Eller vad man ska kalla det. 😜Mer som gurkfamiljens Quasimodo, och även om inte grönsaker alls behöver vara vackra för att smaka gott, så undrar jag om det här inte är över gränsen. Dessutom har hela planta blivit ratig, det är inte mjöldagg men liksom torra, skrumpna blad och ett klart ämligt utseende överlag. 😬Nog får den stå kvar och visa vad den går för. Men den är inte alls lika kul att odla just nu som våra Hopeline-plantor.

Tidigare inlägg om vår lite vackrare odling av fönstergurkor:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2018/03/sonernas-gurkodling-mest-pa-skoj.html

https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2018/04/skordar-egen-gurka-i-fonstret.html

söndag 15 april 2018

Finger-förlust i munnen på en apa?

Det här är ju en skum historia som skapar känslosvall som går nästa 50 år tillbaks i tiden! En av rubrikerna på internetmedia är att en schimpans i Furuviks zoo har snaskat i sig en fingertopp som frukost! 😲
Och här kommer den makalösa kopplingen till historien! 😕För nästan 50 år sedan var Husbonden med sin skolklass på besök på just Furuviks Zoo. En av hans klasskompisar blev liiite för närgången vid schimpans-buren och......åkte hem med med en fingertopp mindre den dagen!!! 😬
Så två fingertoppar har blivit ap-mat vid samma schimpansanläggning på minde än 50 år.
Minst.

(Och uppdatering: När jag lade ut detta på Facebook så fick jag reda på att den 80-årige mannen, till en av mina närmaste bekanta OCKSÅ hade fått sin fingertopp avbiten av en schimpans, när han var omkring 10-årsåldern?!?! Detta var på ett besök på Skansen under första hälften av 1900-talet.)

Jag brukar ju gilla att ge goda råd, men jag känner att jag vid det här läget är rätt stum av häpnad.

Man kan kanske tänka på att det finns två olika schimpans-släkten i världen och att dvärgschimpansen (Bonoboer) är betydligt mer hotade än dessa som högg fingret av skötare nu. Och betydligt mer fredliga. Dom gillar "Love" (sex och samarbete) 😍mer än den aggression som de "vanliga" schimpanserna visar upp. 👍
Nyligt gjorda DNA studier visar också att bonoboernas fredliga "sex- och samarbetsgen" har dom ihop med oss människor men den saknas hos dom "vanliga" schimpanserna.

Men överlag, vad tänker jag?  Att djurparker är tveksamma. Själva besöker vi endast två och båda med inriktningen att enbart bevara djur i sitt någorlunda naturliga habitat, i sin klimatzon. Det är Lycksele djurpark och den mycket större Nordens Ark, som vi bara åkt till en gång och troligen aldrig kommer besöka igen, då den är långt bort. Dom kan ju bevara djur, men ska i så fall kanske då inrikta sig på djurarter som bor i närheten.
Inte dom från en annan världsdel.
Och om djurparkerna vill göra det ändå, så kanske adekvata skyddsrutiner vore på sin plats.
Fast å andra sidan, om man frivilligt jobbar som skötare till en bevisat aggressiv och intelligent djurart som "vanliga" schimpanser, så kanske man inte ska förvänta sig annat än att bli av med en mindre kroppsdel då och då. 😂




onsdag 11 april 2018

Skördar egen gurka i fönstret.

Jo, men vår odling av fönstergurkor måste nog sägas vara en succé! 😊Allra första gurkan på 75 gr skördades den trettionde mars, exakt nio veckor och två dagar efter vi sådde fröerna.  Idag skördade vi ytterligare två med två till som är så nästintill färdiga att plocka att vi nog kommer kunna ta dom inom 2-3 dagar. Just den här sorten är "Hopeline" som kallas ampelgurka på påsen, men som vi odlar som vilken småväxt gurka som helst i 5-10 liters självvattnade krukor.
Vid det laget kommer vi ha skördat ca ett kvartskilo gurka från den här första plantan som är tidigast, och den har många fler gurkämnen som börjar svälla upp så fort vi plockat av de som är skördeklara. Det ska bli kul att se hur stor den totala produktionen blir av en planta. 👍
Gurkorna är dessutom otroligt goda, dom smakar verkligen gurka, inte bara vatten som köpegurkorna. 💗
Så här ser hela fönstret ut: Vi har alltså fäst ett hampasnöre från gurkans bas-stjälk (fastknuten) till övre norra hörnet i det här österfönstret. Och sen över till det västra övre hörnet. Jag skruvade fast 2 skruvkrokar i varje hörn av fönsterfodret och fäste linan i dessa. OM plantan blir ännu längre innan den "ger upp" så tänker jag lägga den i ett zick-zack mönster fram och tillbaks över fönstret, via linor som jag spänner uppifrån och ner. 😏

Tidigare inlägget om våra fönstergurkor:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2018/03/sonernas-gurkodling-mest-pa-skoj.html

tisdag 10 april 2018

Sen och tidig vår.

Vilken skillnad ett år gör. 😊 För exakt ett år sedan var byavägen bar från snö. Vojmån hade gått upp och vi hade världens längsta survår framför oss. Tidig men ändå råkall, lerig och allmänt jobbig.
Igår tog jag en ny bild från exakt samma ställe. Vilken skillnad! Vojmåns is är tjock och vi åker fortfarande skoter ut på isen för att fiska gädda. Vinterväglag på byavägen. En sen vår, eller åtminstone mer snörik än vanlig. Men vackert väder, soliga dagar och kalla nätter, lättsamt och rent på gården då allt fortfarande är snötäckt. Överlag har vi en otroligt fin vårvinter här i Lappland i år.💗


lördag 7 april 2018

Äkta Lapplands-vår.

Jo, det är vår även hos oss, och det kan varje lapplänning se på den här bilden. Man blir lätt trött på alla bilder av krokusar och gröna grässtrån som visas upp som "vårtecken" från södra Sverige. Våra vackra Lappländska vårtecken får knappast plats där, fast dom är oss lika kära som vilken blommande tussilago som helst. 💗
Det är dom långa istapparna och den knottriga ytan på snödrivorna som visar att snösmältningen har börjat. De snöfria kanterna på plåttaket och granarna utan en gnutta snö på sig. 👍
Allt visar tydligt att våren har kommit även hit till oss. Bara inte "samma vår" som Stockholmarna tror är den enda rätta våren. 😉

måndag 26 mars 2018

Äggkartonger till nya ägare.

Vi sorterar äggkartonger. Tack vare sonens underbara skola så får vi ständigt tillskott på äggkartonger från personal och lärare som samlar åt oss. 😀Det är så värdefullt för hönsägare, som sällan köper ägg själv och hönsägare behöver ofta rätt mycket äggkartonger till sig själv och för att transportera ägg till andra.
Om vi inte hade fått begagnade äggkartonger i fint skick därifrån, så skulle vi behövt köpa från lant-butiker, och dom är ganska dyra och svåra att transportera långt. Så det är både en besparing ekonomiskt och inte minst en dubbelbesparing för miljön. 💗Äggkartongerna blir använda flera gånger innan dom återvinns, och vi slipper belasta miljön med transporter i onödan, så som det skulle blivit om vi behövt köpa äggkartinger. De här kartongerna från skolan kommer hem med sonen, så den transporten går "på köpet" så att säga. 😊

Jag sorterar alla kartonger efter modell och tja, färg. Det senare kanske inte helt nödvändigt men det gör faktiskt själva sorteringsarbetet lite roligare. Vi har så pass många kartonger att jag brukar passa på att ta med mig en bunt till andra hönsägare när jag har chans, och rum över i bilen. 👍
Så i påsk när vi ska på en veckas semester och hälsa på våra vänner i Gränna, passar jag på att truga i så mycket jag kan i bilen, förutom alla djur som ska med ner och få nya ägare på vägen, samt en hel del spinnrelaterade manicker och så yngste sonen och jag med packning. På vägen upp kommer bilen om något vara ännu fullare.
Det blev ganska många kartonger. Ca 3 meter och 10 cm. Så det kommer räcka ett tag till vännerna, vilket är bra för vi träffas inte så ofta.
Och den härliga personalen på Strandskolan i Vilhelmina dom brukar få ett stort tack för sina insatser varje påsk. Då bjuder våra Ölandshöns på påskägg! I år är damerna dock sena på att börja värpa så i år blir det nog gratis pingstägg istället. 😜

Här ett tidigare blogginlägg om vår återvinning i samarbete med Strandskolan.
https://forsnashemman.blogspot.se/2015/03/tack-till-ett-engagerat-lokalsamhalle.html




söndag 25 mars 2018

Platta paket av kanin.

När det roligare man gör på hela lördagskvällen är att lyckas pussla ihop ett helt platt och fint montage av sex stycken kaninlår i en vakuumpåse. 😂
Tillfredsställelse! 😊 IKEA-kanin kanske? 

torsdag 22 mars 2018

Saligt spinnande.

Den där härliga känslan när man Äntligen får spinna igen. 💖Efter flera veckors ofrivillig paus.
Underbart! 😊

lördag 17 mars 2018

Kjell Höglunds namnlapp.

Vi har en särskild plats för badhandduk åt Kjell Höglund i vårt badrum. 😁 Inte för han nånsin varit här. Men när sonen skaffade en etikettmaskin så hade han tydligt uppfattat hur uppskattad Kjell är i vårt hus, och Kjell ska veta att han alltid är välkommen till vår familj. 💗Så vi har Kjell Höglunds namnlapp för evigt fastklistrad ovanför vår handdukshängare. 😉

Extra nördigt info. Jag härstammar från Höglunds födelseregion Fjällsjö i nordligaste Ångermanland, och han gick samma gymnasium som jag i Strömsund-fast nåååågra decennier tidigare.👍

En länk till youtubes samling av Kjell Höglunds klassiska verk.
https://www.youtube.com/results?search_query=kjell+höglund

torsdag 15 mars 2018

Kaffeost.

Jag tar upp sista paketet fryst kaffeost från våra Lappgetters mjölk, samtidigt som vi precis väntar på att vår första Lappget för våren ska få killingar. 💗På tisdag har hon gått 150 dagar, vilket sägs vara snitt.
Vi börjar vara extra vaksamma från ca 145 dagar och för var dag stiger spänningen. Det finns inget så otroligt ljuvligt som nyfödda killingar. 😍

Och kaffeost är också lika otroligt ljuvligt när det kommer till mat! 😋Det är i och för sig den enda ost jag kan göra. Den traditionella samiska kaffeosten. Man använde den att bjuda av till finfrämmande, i små kuber, gärna serverade i vackra pressglasskålar. En slags kombination av både doppa, grädde och socker till kaffet.  Särskilt god blir den när jag har chans att röka den, så som samerna gjorde med sina allra tidigaste ostar, dom som enbart gjordes på renvajornas (de kvinnliga renarnas) mjölk.
Detta är en icke-rökt kaffeost på Lappgetternas mjölk. Lappgetterna var väldigt uppskattade av samerna, inte minst för att dom gav mer mjölk än renvajorna och för att man kunde göra så fin kaffeost av mjölken. 😊
Kanske vet inte så många att det går utmärkt att frysa kaffeosten. Så när vi har överskott på sensommaren/hösten passar jag på att frysa lite kaffeost. Och sen kan man njuta av den under vintern och nu när sista förpackningen är upptagen ur frysen, så väntar vi precis på att vår första get ska killa, om ca 4-6 dagar. 👍

Här är några tidigare inlägg jag gjort om vår goda kaffeost.

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2016/02/kaffeost.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2015/08/kaffepaus-med-ost.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2016/06/kaffeost-go-ost.html

http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2016/07/godsaker-av-getmjolk.html


onsdag 14 mars 2018

Groddar.

För att få lite extra färskt grönt på vintrarna groddar vi. Det är en slags rutin, som att borsta tänderna. Morgonkaffe och sen det första man gör innan övrigt arbete är att skölja groddburkarna.😁
Jag har bara tre burkar som jag haft i evigheter, vi snackar 1990-tal här. Jag startar om dom på rullande schema och det räcker ungefär för att vi ska kunna äta groddar som sallad ca 2 gånger i veckan. 👍På den här bilden hade jag dessutom klippt topparna av mina förodlade purjolökar, och passade på att smaksätta grodd-salladen lite extra med dom.
Dom vanligaste groddarna vi gör är mungbönor som är den stora favoriten och alfaalfa som inte är lika poppis men bra som variation. Nu under vintern har jag förnyat mig lite och även provat linser (gott) och att har i rättiksfrö. Det blir mycket gott get lite pepprig smak. 😋
Jag har till och med vågat mig på att göra lite "blandningar" med olika sorter som groddar ungefär lika snabbt. Just mungbönor (50%), linser (30%) och rättika (20%) är en sån blandning som blir jättegod med minimalt arbete. 💗
Jag har också provat rödbetsfrö, som får fina röda groddar, men jag gillar inte riktigt den smaken, jag vet dock att många andra tycker om rödbetornas jordsmak väldigt mycket. Vidare har vi provat att odla ärtskott, så som blivit så populärt nu den senaste vintern i media. Men det ger lite utdelning på rätt mycket jobb. I alla fall här i Lappland där vi har så lite ljus under vintrarna.

söndag 11 mars 2018

Sönernas gurkodling mest på skoj.

Vi provar något helt nytt i år. Inspirerade av min odlar-kompis Johannes (Farbror Grön) ska vi odla små gurkor inomhus i fönstren. Närodlat så att det förslår! 😇När jag läst hans blogginlägg så skyndade jag mig iväg och köpte första bästa gurkfrön av någon sort som verkar kunna passa att odla i kruka. Det blev Hopeline, som kallas ampelgurka på påsen, men som också sägs kunna funkar utmärkt i en vanlig kruka. Vår växer i en självvattnande 8 liters kruka och klättrar på ett hampasnöre och ser ut precis som vilken vanlig småväxt gurka som helst. Jag var noga med att gurksorten skulle vara partenokarp, alltså inte behöva pollineras för att sätta frukt.
Vi sådde alla sex frön i påsen den 24 januari, fem kom upp och igår blommade vår första fönstergurka i äldste sonens fönster!!! Det är ju SÅ roligt att även ganska stora barn blir engagerade i odling. 😍
OCH idag har sonen städat fönsterbrädan (för att gurkan ska "få fint") och även vattnat, fast det inte behövs efter bara en dag och med en självvattnade kruka. 😂 Så gulligt, tycker jag, fast sonen är 19 år. 

Nu ska vi ju inte "ropa hej" förens vi är över bäcken. Men i min värld är det så himla skojigt att vi i familjen kan vara så engagerade allihop (även tonårssönerna) över odling. 💗 Så jag tycker redan detta är bra nog. 👍
Vi räknade till 8 fler gurkämnen förutom den som blommade idag. Fast äldste sonen har "krävt" en hyra av fönstret på minst en tredjedel av de skördade gurkorna. 
"Win-win", tycker jag. 😉

Här är blogginlägget från Farbror Grön som jag läste; 


Uppdatering 22 mars:
Nu har första gurkämnet börjat svälla upp och liknar starten på en riktigt gurka! 
Det är så ruskigt spännande, som om man var odlings-nybörjare igen. 😊 OM det här verkligen kommer funka för oss (observera den 1,5 meter snö man kan se i bakgrunden av fotot) så kommer jag ju alltid försöka få en tidig gurkskörd i fönstren inomhus. Jag kan inte riktigt släppa Farbror Gröns uträkning i blogginlägget, det kan bli 25 gurkor i ett österfönster. Vi har 3 österfönster och 2 västerfönster. Vilken potential för att få tidiga, egenodlade gurkor! 👍 Och vi som nästan helt har slutat köpa gurkor för även ekologiska har ju så dålig kvalitet. 
Hoppas verkligen det här funkar. 💗   

Läs fortsättningen här: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2018/04/skordar-egen-gurka-i-fonstret.html