Vårtecken.

Några fina bilder på våra fåtal krokusar i sydslänten som just kommit upp.💗

Det är lite väl kallt för såna blommor här. Även fast dom har bästa stället och sköts om som små bäbisar, så dör dom flesta ut och inga alls förökar sig och delar sig. Så ....vi njuter så länge dom finns och sen får dom helt enkelt gå hädan och vi nöjer oss med lingon i slänten. 11 års experiment och hård arbete för en sydslänt med vårblommor anser jag vara nog. 😉

Från början skaffade jag dom mest för att göda våra bin tidigt på vårarna, men dom finns inte heller kvar.                                                                                                                                                                                              Jag höll på att dö av ett bistick när jag plötsligt blev allergisk mitt 5te år som biodlare och fick en anafylaktisk chock. Så är det, bigift är av den typen att man kan varit helt okänslig i hela sitt liv och sedan plötsligt vara dödligt känslig.

Om det varit nuförtiden hade jag nog varit död för akutvården i Lapplands glesbygd har inte blivit bättre de senaste åren, om jag säger så. 😒

I vilket fall, vacker vår och .....inget bi i sikte.
Känner både 😅 och 😓 i det läget.