Gelatin till vår sylta.

Wobbelly, wobbelly, wobbelly! 😁

Vi kokar sylta, här är gelatinet.
I och med att syltan är färdig och infrusen, så är vi klara med hela styckningsprocessen av Lindeödsgrisarna. 👍

Här är det tidigare inlägget när vi styckade dom:
https://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2019/07/styckar-stora-svin.html

Styckar stora svin.

Vi har haft en heldag i den lokalproducerade matens tecken. Vi köpte två Linderödssvin av våra lokala grisbönder. Tidigare har vi köpt övertaliga små galtkultingar av dom och själva fött upp över våren, sommaren och hösten till slaktsvin. Men med åldern vill vi dra ner lite på djurhållningen och numer har vi det alltså så bra att vi kan köpa griskött av högsta kvalitet, uppfödda lokalt här i Lappland! 💗

Fyra halvor halvvägs klara. Huvudena, bogarna, slaksidan (blivande bacon) och en del revben är redan urstyckade.

Det vi kan göra gör vi dock helst själva, alltså köper vi slaktkropparna ostyckade. Så idag blev det att stycka och förpacka hela dagen. Totalt har vi arbetat oss igenom 189 kilo kött! Åtminstone ett halvt dagsverke. Vi har ju den dagliga skötseln av djuren och översynen av odlingarna också. 😁

Total koncentration. Jag håller och stabiliserar griskroppen medan Husbonden använder sticksågen för att lösgöra revbenen.

En av de lite dolda fördelarna med vårt strävande mot självhushåll, det är alla vänner och bekanta man får, av samma sorts folk, som också har fantastiska produkter. Så det blir en hel del byteshandel eller helt vanliga köp, och av produkter som jag tror de flesta storstadsbor har svårt att komma över. 😏

Husbonden delar upp den kvarvarande halva slaktkroppen i 3 karré-bitar och 2 kotlettrader. Dom ska sedan sågas isär.

Själva föder vi upp fyra slags kött. Alla våra djur är lantraser; Lappgetter, Ölandshöns, Gotlandskaniner och Blekingeankor. Men vi äter mycket fler olika slags kött. Inom vår bekantskapskrets har vi fårbönder, renskötande Samer och alltså Lövnäsgården, som föder upp fantatiskt fina Linderödsvin, på friland i stora hagar här i Lappland. Inte sällan häpnar vi när vi inser vilken superb matkvalitet vi har tillgång till med vår egen gårdshållning och alla dessa fantastiska människor i vår närhet. 💗

En tung famn fantastisk mat till vår familj! Lycka! 💗

Och arbetsinsatsen från vår sida är SÅ värt det. Dessa 189 kilo slaktvikt kommer ge minst 150 kilo ätbart vilket i sin tur motsvarar 1500 portioner eller 250 middagar för vår 6 personer stora familje. Vilken rikedom! 👍


Tidigare inlägg om när vi haft Linderödssvin och slakten av dom:
https://forsnashemman.blogspot.com/p/linderodsvin.html
https://forsnashemman.blogspot.com/search/label/Linderödsvin
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/search/label/Linderödgrisar

Tidigare inlägg om Lövnäsgården:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2016/11/de-glada-grisarnas-gardsbutik.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2016/11/glada-och-goda-grisar.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/05/karleksgava-korv.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2016/11/kyliga-kalrotter.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/07/knorr-pa-tillvaron.html
Deras Facebook-sida:
https://www.facebook.com/Lövnäsgårdens-Mathantverk-djuruppfödning-315951861946843/

Superb söndagsmiddag!

Jag förbereder dagens middag, och det blir festmat! Kokta märgben! 😊

Förutom att det nog är världens godaste mat, så är det en otroligt "lättlagad" middag. De här benen sågar jag bara med en vanlig såg. Och jag behöver inte ens såga igenom dom utan när man kommit halvvägs så dänger man till benet mot skruvstädet av metall så går det av helt av sig själv. Sen kokar man benen med lite salt i ca 2 timmar. Klart! 👍

Ätes med krabbgaffel gärna ståendes direkt över grytan. Nå så otroligt gott! 😋

Just idag är det renbenen från vårvinterslakten vi kokar upp (den ren vi gör kallrökt, lufttorkat renkött av). Men vi äter alla ben från alla våra större djur på detta sätt. Lappgetterna, våra Linderödsgrisar och även från hästar vi hjälpt till att slakta och stycka. All märg är lika god. 💗

Här tidigare inlägg om märgbenskok:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/09/margben.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2017/12/blod-ben-och-mjolk.html

Och här några länkar om vårt kallrökta, lufttorkade kött:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2014/04/kallrokt-lufttorkat-renkott.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2016/04/rokt-lufttorkat-go-kott.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2015/03/roker-arets-torkade-renkott.html
https://forsnashemman.blogspot.com/2018/04/vartid-vedtid.html

Binda skinkan.

Då är en av julens viktigaste förberedelser avklarat. Jag har bundit skinkan och lagt i lag. Enligt farfar skulle det alltid göras på Lucia så jag var två dagar tidig. Nu vilar den i sitt saltsöta bad i kallförrådet på ca +10C i källaren tills dagen innan julafton. 😊

Jag binder enligt traditionell metod, det är inte så svårt, det är lite som att virka i jätteformat. Jag använder lintråd eller hampatråd. Det har bra hållbarhet när man drar åt allt man kan för att få fin form på skinkan. Detta är skinka från våra Linderödsgrisar. Tack och lov att vi får äta så gott kött, och slipper köpe-skinkorna. 💗

Här en film där jag visar hur man binder och lägger i lag:

Här tidigare inlägg om våra julskinkor:
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2012/12/egen-skinka.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2012/12/god-jul-skinka.html
http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.com/2017/12/binda-julskinkan-och-rimma-den.html

Här om de fina Linderödsvinen: http://forsnashemman.blogspot.se/p/linderodsvin.html

Getstigen.

Trolsk skog. 😊
Vi föser getterna längs en sträcka tidigare orörd sumpgranskog till deras hage. Vi ville inte förstöra den skogsdungen mer än nödvändigt så själva stigen ner till hagen är bara några meter bred.👍

Då trampar getklövar loss djup mossa, lavar och örter. Och kvar blir det slingriga rotverket hos granarna. Det är sagolikt vackert. 💗
Men väl värt att hålla sån skada till begränsade områden. 😉

Att lära sig äta "utanför boxen".

Förberedelserna med julematen fortsätter och idag är det tungor på tapeten. Alltså grisarnas tungor.
Att ta vara på och äta tungor, har blivit en slags följetong under mitt vuxna liv. En historia som säger en hel del om hur man som människa förändras och KAN förändra sitt synsätt, när man går från bruksorts-unge till självförsörjare. 👍

Två gristungor, mycket mat!

För jag är inte alls uppvuxen "på landet". Alla i min äldre generation, mor- och farföräldrar var i och för sig barn till självhushållare, som i sin tur var barnbarn till nybyggare. Men de själva hade gått in i den moderna eran, och var förvärvsarbetande. Jag själv hade två högskoleutbildade föräldrar. I vår lilla bruksort på 1970-talet var det mycket ovanligt. Jag växte upp på köpta limpor, köttbullar från ICA och en hel del pasta. 😉

Så när jag själv bytte bana i livet, hade jag noll koll. Ingen aning om hur man tog hand om hela djur, hanterade kött från grunden eller vad som ens gick att äta eller var gott. Att äta tunga var en upplevelse som mer kom som ett överfall på mig, första gången som 18-åring. Då blev jag bjuden på tunnskivad kokt tunga som varmrätt. Det var VÄLDIGT svårt att svälja och ännu svårare att hålla minen. 😝 Ca 15 år senare ville jag själv börja lära mig ta hand om "allt" av ett slaktat djur. Jag lyssnade på alla med mer kunskap än mig, provade alla möjliga sätt för att laga till dessa tungor. Men hur jag än gjorde så tyckte jag inte att tungorna blev smakliga. Det gick så dåligt, trots alla försök, att jag (som ändå äter lever, testiklar, hjärta och blodmat), gav upp på tungorna, helt!

Så för 4 år sedan slog det mig att, varför inte röka dom då? ALLT blir ju gott rökt, och då kanske jag ändå skulle kunna förmå mig att äta tunga. Så vi saltade in tungorna och rökte ett par till jul.
Och JA! Inte bara blev de ätbara, tungorna blev supergoda! 😋

Det här är kanske mest en liten historia om hur det är ha förutfattade meningar om mat, och hur svårt det kan vara att trixa sig igenom sin egen okunskap. Men också att man inte ska ge upp vid de "traditionella metoderna". Våga hitta på själv! Våga prova! 💗

Det finns nog en "Del 2" här också. 😁Jag kan tänka mig att en del husmödrar av den "gamla stammen" får ångest av att se mina klantigt utstyckade och av misstag kluvna tungor. 😜 Men, bättre något än inget. Att våga fast man egentligen inte kan!
Det får jag ta upp en annan gång.

Binda julskinkan och rimma den

Här är en film av när jag binder vår julskinka med lintråd eller hampatråd på gammaldags sätt.

Jag beskriver också hur jag rimmar och ger receptet till vår saltlag.
När vi slaktar (alltid strax innan jul) så binder jag och rimmar alla skinkor på en gång. Sen kan man frysa de skinkor man inte äter upp direkt för att sen koka vid senare tillfälle, som påsk.

Här är ett blogginlägg om när vi kokar vår julskinka: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2012/12/egen-skinka.html

Och här är ett blogginlägg om den färdiga skinkan: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2012/12/god-jul-skinka.html

Köttet kommer från våra fina Linderödssvin och är hemslaktat av oss själva: http://forsnashemman.blogspot.se/p/linderodsvin.html

Kärleksgåva; korv!

Igår var jag till Lövnäsgården som byggt upp en egen chark-lokal och öppnade gårdsbutik nyligen.
Hela deras produktion av lufttorkat, styckbitar och korvar baseras på deras Linderödssvin som dom föder upp själva, vid foten av Vilhelminas fjällvärld!

Här ser man en av unggrisarna som springer omkring i en av hagarna,
så idylliskt placerad bredvid den vackra Datik-sjön strax norr om Gitsfjället. 

Kristina och Björn är helt enkelt toppen! Dom har en så bra grundsyn, på djuren, på köttkvalitet och gällande hur riktigt bra mat egentligen blir till. Dom har alltså valt att föda upp vår enda gammaldags lantrasgris. Linderödssvinet. Det är mer långsamväxande än de moderna rosa "industri-grisarna". Men dom är friska, föder sina kultingar utan problem och bäddar själv sina bon med massor av halm. Och dom är härdiga, dom trivs alldeles utmärkt här i Lapplands fjällvärld.

Husbonden tycker att KORV, det är den rätta kärleksgåvan! 😂

Dessutom smakar Linderödsfläsket otroligt gott! Flera gånger godare än ens bra eko-fläsk från "vanliga" grisar.
Så självklart kunde jag inte lämna gården utan att besöka gårdsbutiken och inhandla lite.😁 Eftersom Husbonden älskar korv så blev det tre härliga korvsorter som en kärleksgåva.💗 Grillkorvar, som slår ALLT i smakväg, riktigt köttiga och inte alls några sladdriga slangar. Sen en rejäl bit Vilhelminakorv, som är en korv av falutyp. Vi har smakat ett par skivor ännu ostekta och ojojoj, vilken fast och härlig konsistens och fin, smakrik korv. Den bästa "Falu"-korv vi smakat!

Slutligen en kryddig korv som är perfekt att skiva tunt och lägga på mackan, Lövnäskorven. Den knockade oss totalt här hemma igår kväll!!! Vilken smak! Vilken njutning! Jag köpte en halvmeter, men nu har vi okynnesätit mer än hälften, utan att nån enda skiva hamnat på en macka! 😋

Ja, vad säger man; Björn och Kristina har tagit beslutet att inte alls använda konserverings-nitriter i sina chark-produkter. Varför skulle dom det? Med den topp-kvaliteten så skulle nitrit bara förstöra smaken! Det gör att dom här korvarna (och deras lufttorkade produkter och "julskinkorna") blir naturligt färgade, inte syntetiskt illrosa som dom nitrit-behandlade produkterna i affären.
Tack för det, Lövnäsgården!
Tack för äkta mat! 😘

Länk till Lövnäsgården här: http://www.lovnasgarden.n.nu/
Och Lövnäsgården på Facebook: https://www.facebook.com/Lövnäsgårdens-Mathantverk-djuruppfödning-315951861946843/

De Glada Grisarnas Gårdsbutik

Idag är det invigning av Lövnäsgårdens Gårdsbutik! 

Lycka till Kristina och Björn och grattis till alla oss i Vilhelmina och närområde som får tillgång till kött och chark från deras fina och lyckliga Linderödsgrisar.

Glada unggrisar med stora hagar att springa fritt i.

 Vi har provsmaakat deras ölkorvar och OJOJOJ, så gott!

Kristina och AJ! Två rejäla kvinnor från yttre glesbygden. 

Vi på Forsnäs Hemman har turen att känna dessa härliga, kunniga och handlingskraftiga människor sedan åratal tillbaks och det är alltid lika roligt att träffas.
Redan förra veckan fick vi alltså chansen att titta till den nya gårdsbutiken, den imponerande charkanläggningen och alla fina grisar såklart!

Avelsgalten Svinto. En fullvuxen Lindrödsgris och världens snällaste!

Vi lämnade också in lite av våra produkter, torkad svamp, skärbrädor, kådsalva och våra tvålar, som bland annat kokas på ister från just Lövnäsgårdens glada grisar. Det gör dom extra krämiga och mjukgörande!

Så passa på alla som kan åka iväg till Lövnäsgårdens invigning idag! Annars är det läge att hälsa på vid senare tillfälle. Enligt denna annons anser Kristina att dom har öppet "förmodligen alla dagar".
Och så sägs det att öppettiderna i Glesbygden är så dåliga?

Glada och goda grisar

I söndags var vi och hälsade på hos Lövnäsgården. Dom jobbar med mathantverk och djuruppfödning av främst Linderödgrisar och nu på lördag ska dom också öppna en gårdsbutik. Vi lämnade in både tvålar, kådsalva, kanderad kvanne och torkad svamp som man kommer kunna hitta i deras butik.

Så hälsade vi på grisarna såklart! Man undrar om det finns några andra grisar någonstans som har det så fint, och som är så himla lyckliga. Här ser man en av unggrisarna som springer omkring i hagen, så idylliskt placerad bredvid den vackra Datik-sjön strax norr om Gitsfjället. För Linderödgrisarna är det en toppenmiljö, som en härdig Svensk gammaldags lantrasgris så trivs dom i kallt väder och köttet blir av fantastisk kvalitet! Något lika bra kött går överhuvudtaget inte att hitta i den vanliga mataffären.

Vi kom hem med en julskinka som vi verkligen ser fram mot att rimma och koka. Även ölkorv fick vi med oss hem och OJ, så gott.

Passa på att hälsa på Kristina och Björn på invigningen nu på Lördag, och passa på att köpa deras griskött och charkvaror.  Bättre finns inte!
http://www.lovnasgarden.n.nu/
https://www.facebook.com/L%C3%B6vn%C3%A4sg%C3%A5rdens-Mathantverk-djuruppf%C3%B6dning-315951861946843/

Trimma fettet?

Ja, jag börjar morgonen med att trimma bort lite fett. Men kanske inte på samma sätt som storstadsborna. Under gårdagen styckades en stor-sarv (en stor ren-tjur) från höstens sarvslakt. Och det blir alltid lite extra fett som inte följer med själva stekarna, grytbitarna eller köttfärsen.

Tärnar renskuret fett. Längst bort en otrimmad fettbit från rumpan på renen. Närmast hit på skärbrädan, det som är bort-trimmat med hinnor och lite köttrester. Det fettet smälts ut och det renade fettet kokar vi tvål av. Resterna efter utsmältningen blir hönsmat, inget förgås. Inget! På påsen står det "Renfeta för matlagning 15".

Det fettet är väldigt åtråvärt för oss. Det blir absolut inte fågelmat. Vi använder det i matlagning, till bakning och det som är lite fulare och skärs bort, smälts ut och blir tvål.

Trimmar av det finaste fettet och skär i bitar som är något större än sockerbitar. Då är det lätt att ta ett par frysta bitar ur påsen när man behöver och smälta ut när man t.ex. steker.
Tidigare i höstas var det en diskussion på den trevliga Facebook-gruppen "Svamp-klapp" om vad man helst steker svamp i. Hos oss slår "renfeta" allt annat fett gällande all matlagning. Ank- och gåsfett från våra Blekingeankor och Ölandsgäss är också fantastiskt lyxigt fett att använda (passar särskilt bra att "fritera" potatis i) och även fettet från våra Linderödgrisar, och ibland särskilt baconfettet (eget rökt bacon) med sin goda rökta smak.

De flesta andra i svamp-diskussionen stekte i smör eller oljor. Smör är såklart en lyxvara som fannas redan under våra nybyggar-förfäders självhushållartid. Man hade knappt inte råd att äta det själv, man sålde det till storstäderna, och det var ju också där som välfärdssjukdomarna först uppkom och utvecklades. Smör var den stora enskilda produkten som nybyggarna kunde få kontanter av, man skulle kunna beskriva nybyggarkulturen som en "Smör-ekonomi". Man stekte absolut inte sin egen mat  i smör!
Matoljor är ju ett nytt påfund i vår kultur. Ofta kommer dom från otroligt miljöförstörande odlingar i fattiga länder. Dom kommer alltid från stora monokulturer, som t.ex. rapsen som anses så bra. Men knappast för miljön. Den odlas på stora fält i södra Sverige. Dom monokulturerna blir sterila för mångfaldens flora och fauna, även om dom råkar klassificeras som "ekologiska"!
Nej, vi använder VÅRT fett. Äkta, här-producerat fett. Och gott är det också, betydligt godare än de moderna välfärdsvarianterna. =)

Här tvålen vi gör av en del av fettet: https://forsnashemman.se/tval

God Jul

God Jul ute, där vi hjälpligt lyckas skotta oss fram genom snömängderna.

Och God Jul inne, där vår egen Linderöds-skinka är griljerad och dekorerad med Hemmanets traditionella Tomtegubbe-skinkpinne.

God Jul till alla!

Rökt inför jul

Nu är julrökningen klar. Vi har fått plocka ut och paketera ett tvärsnitt av Lapplands animaliska smaskigheter. Linderödsfläsk & öring, rådjur & ren, älg och en bog av våran gamla getabock (av rasen Lappget).

Det ser fantastiskt ut och doftar ljuvligt. Välkomna alla som har beställningar att hämta här. Vi har lagt i en liten "extra-bonus" till er också.

Helgmiddag blodpudding

När blir blodpudding finmat?

Det är nog när man har gått varvet runt som civiliserad varelse. När blod av fin kvalitet bara kan fås genom självuppfödda djur. När bra rågmjöl är ekologiskt odlat, inköpt hos odlaren och malt till grovt rågmjöl på vår egen handvevade kvarn bara minuter innan smeten till blodpuddingen vispas ihop. Med hemodlad mejram, små bitar av bacon-fläsket vi rökte i julas och vår egen honung istället för den sirap receptet föreskriver. När den serveras med lingon rörda med samma honung, helt utan raffinerat socker & med surkål som vi själva odlat och syrat.

Då blir det lyx-mat. Värdig att serveras på finaste porslinet till söndagsmiddag. Och ingen som inte verkligen uppskattar denna läckerhet är bjuden.

Marsipansvampar och chokladlera

Oj, nej, det växer svampar på en tallrik i köket. Vad är det? Luktar och smakar som marsipan, men liknar mest flugsvamp......
När sonen hade använt upp all röd marsipan på flugsvamparna tittade han sig kritiskt omkring, tänkte en stund och sa: "Jag vet, jag kan göra en Karl Johan, för det finns gult till rörlagret och så kan vi doppa hatten i choklad så den blir brun!" Mammas svamplockar-hjärta blir varmt, nästa generation svampplockare är säkrad.

Själv gjorde mamma grisar som fick vältra sig i kladdig choklad-lera. Våra egna Linderödgrisar från i somras bjuder på både julskinka, rökt hjärta, leverpastej och små, runda köttbullar till julbordet. Och det är bara fyra månader kvar tills nästa generation Linderöd-kultingar får komma på sommarläger till Forsnäs Hemman.

God Jul allihop!