Förfallet

Definition av begreppet Förfallet:

Tiden under vårens snösmältning när marken var oframkomlig, och man var avstängd från yttervärlden.

Man kan tro att vi glädjer oss åt en "tidig vår". Folk söderut kanske till och med tror att vi Lapplänningar skulle vara särskilt glada att Vojmåns is redan brutit upp. Men inget är längre från sanningen.

Vi får en eländes sur-vår, förfallstidens vedervärdiga lersörja kommer pågå i 2 månader istället för under bara 2 -3 veckor, som en vanlig vår. För oss är det allra bästa en lång, kall och klar vårvinter där vi kan åka skidor väl in i slutet av april och sen en snabb snösmältning där tjälen går ur maken kanske redan i mitten av maj. Så var det ganska ofta förr om åren.

Innan klimatförändringen visade sitt fula tryne.

Ett citat från favoritboken om hur Lapplands nybyggare tänkte på förfallet i Dåres (Dorris) på 1830-talet. 

"Man var nu i den årstid, då var och en var nödsakad att hålla sig hemma i gården. Nu var det vakar utefter stränderna i sjön, så att man icke uran våga kunde komma sig ut på isen i sjön. Floden, högvattnet, i sjöarna stod så högt, att den nådde innanför sand- och stenstränderna och ett stycke in i buskskogen vid stränderna. Isen på sjön hade en otalig mängd fläckar. Somliga av dessa voro ljusblå, och andra mörkblå och åter andra svarta till färgen.

Ingen kunde det falla in, att försöka färdas på sjöns is. Bäckarna och älvarna voro till brädden fyllda med vatten och i regeln alldeles oöverkomliga. I skogen låg visserligen en del snö kvar, men denna var så blöt och lös, att den var varken rännandes eller gåendes i eller över. Nu var det förfallet på jordytan och denna tid var förfallstiden, då varje människa var avstängd från att komma sig ut åt något håll från hemgården eller hembyn." 

-Nybyggares Dagliga Leverne av O.P. Pettersson