Familjeläsning

Vi har alltid en rolig stund när yngste sonen gör sin dagliga läsläxa. Det är 15 minuters aktiv läsning, men litteraturvalet gör att vi ofta spenderar minst 30-45 minuter eftersom det finns så mycket att diskutera och fundera kring.

Den senaste boken var Grottpojken, om stenåldern och mänsklighetens själva grund. Hur skaffade man mat, hur styrdes samhället och vad är grunderna till de religioner som fortfarande är utbredda i värden idag? Allt förpackat i ett spännande paket om en ung pojke som haltar pga en medfött dålig fot, som kämpar för att få ett bra och meningsfullt liv, och som lyckas.

Nu har vi vänt oss till mer lokal historia och läser Vilhelminas store författare, Bernhard Nordh. Boken är Ogärningsmän, rena James Bond-historien förlagd till tidiga 1700-talets nybyggar-Lappland. Bara försättsbladet fick pojken att utbrista "Oh, nudity". 😄 Men en tiondel in i boken har mycket roligt och viktigt avhandlats. Hur var det i Sverige under stormaktstiden. Hur kom det sig att dom rika bönderna kunde friköpa sina söner från krigstjänst medan de fattiga åkte iväg och dog som flugor i slaget vid Poltava? Hur tänkte folk då när dom drabbades av pesten? Och mamma (jag) blir ju så glad när boken beskriver hur man använder talgljus och fårskinnsfällar, så som också vi gör.

De senaste veckorna har vi läst lite extra idogt. Just idag (och i tisdags) har sonen de nationella proven i Svenska och kan ha hjälp av att hjärnan är lite extra tränad på flytande läsning. Valet av något äldre litteratur har också hjälpt till att bredda ordförrådet, med nästintill obsoleta uttryck (ett ord han lärt sig och som ironiskt nog nästintill själv är obsolet). Vad betyder det att man "nalkas" något? När infallet helgen med det numer helt utbytta namnet "Menlösa Barns Dag" och varför hette det så? Och vad gör egentligen en sumprunkare på jobbet! Det kanske det inte ens många vuxna i dag vet. Men nu vet sonen det, efter många gapskratt.

Nån gång de närmaste åren, lite beroende på när hans begrepp av vad som är "action" förflyttar sig från den konkreta världen (som i Ogärningsmän) till den intellektuella sfären, då ska jag försöka förmå honom att högläsa 1984. Det är nog den enda boken som framstår som verkligt helt nödvändig för de unga moderna människorna att läsa. Inte minst i den mycket aktuella geopolitiska situation som just nu växer fram.