Min självorganiserande svampplockar-armé.

Här i Södra Lappland händer det oväntade saker på svampfronten. Efter några välgörande skyfall de senaste veckorna så spränger det upp svampar i jorden. Men jag plockar ingen svamp alls!😊

För killgänget i byn har tydligen bestämt sig för att svampplockning är det roligaste som finns! Och inlärningskurvan är brant. Första dagen (för 3 dagar sedan) kom dom in i köket med allt möjligt och av olika kvalitet. Sonen (till vänster på bild) hade lärt dom att inte ta de spindlingar som vi har i överflöd, men annars tog dom in allt. Och var SÅ stolta!💗
Redan dagen efter lärde jag dom en del strävsoppar och att inte plocka de största exemplaren av dålig kvalitet. Bilden är tagen då.
Igår hade vi turen att hitta Karl Johan! Det är väldigt ovanligt här uppe, jag hittar kanske 3 såna i snitt per år varav bara en går att äta. Det verkar bli ett riktigt Karljohan år här i år och dom lärde sig snabbt alla kännetecken. Dessutom hittade vi blodriskor, och såklart var det spännande att se hur den orange saften trängde fram.
Och idag har dom själva planerat och organiserat sin första svamp-utflykt utanför vår lilla by. Dom ska åka till ett skogsparti utanför själva tätorten, där det växer många andra typer av svamp än vi har här. Det blir spännande att se vad dom kommer hem med. 👍

Fast det är ju det där, dom plockar så mycket fin svamp nu att torken går för fullt dygnet runt, och jag rensar frenetiskt och "behöver" ju inte själv gå ut i skogen. Lite kan jag känna att jag saknar det. 😂