Slåttermat.

Vi är mitt uppe i slåtterperioden. Den börjar traditionellt i Saraveckan, 15-20 juli ungefär. Och håller på tills Bartolomeusdagen den 24 augusti, under bra somrar. Under missväxtår bärgar man foder så länge man kan och överallt man hittar, ibland större delen av september, ända till lövblekan inträder. Under slåttern finns sällan tid till avancerad matlagning och åtminstone våra luncher är väldigt grundläggande och tidsbesparande. 😊

Vi har några skålar "plockmat" för alla att ta för sig av under korta pauser i arbetet. De senaste veckorna har det varit mycket av goda färska grönsaker, tomater och gurkor, på sistone också en del paprikor som börjar mogna. Och alltid protein i form av kokta ägg. Våra Ölandshöns ger oss bra mat under slåttanna. De löskokta äggen märks med ett "L" medan de hårdkokta är omärkta så att alla vet vad dom tar. 👍

Även på Nybyggartiden hade man särskild mat till slåttern, då för att man ofta gick långa sträckor ut till de myrar och raningar man slåttrade för dagen. Näringsrik och energirik mat måste alltså bäras med i konten på de långa dagsfärderna. Man åt helt andra saker än vad vi har som slåttermat. 😋

Så här beskrivs mathållningen under slåttern på 1830-talets Lappland i boken "Nybyggares Dagliga Leverne". Husbonden har just kommit hem med några skjutna skogsfåglar, Man plockade och "svén fögla", svedde fåglarna för att bli av med dun.
Hustrun "styckade sedan lemmarna i fågelkropparna från varandra. Allt fågelköttet sköljde hon sedan väl i vatten. Brösten ur fåglarna hängde hon upp i kvistarna mot solsidan i ett träd, där dessa köttstycken skulle få torka till torrkött. Detta torrkött på en fågels bröstben kallade man fågelbröst. Sådant kött skulle man bära med sig i matkonten, då man frampå sommaren började gå på slåttern, på ängarna, Före slåttertiden åt man icke gärna av fågelbrösten".
Man fick inte lika mycket fisk denna sommar. "Men nog hade man tillräckligt fisk att bära med sig till slåttern och huvudsakligen äta fisk där jämte smör och bröd och därjämte kunde man ju få äta ur ett fågelbröst och ett litet stycke mäldbröd (grovbröd med mycket agnar)".