Surhösten

Vi verkar inte riktigt få ordentlig höst i år. Det kan ställa till en hel del bekymmer att vädret vägrar byta årstid på det sätt som det brukar göra.

Redan på våra förfäders tid var "surhösten" ett känt och fruktat begrepp. Här från nybyggarfamiljen i Dåres som ca år 1835 fick uppleva detta elände.

"Denna höst blev en besvärlig tid för Dåresfolket och allt annat folk i trakten. Det blev nämligen surhösten. I tredje veckan efter Mikaeli (söndagen efter 29 september) blev det så pass kallt, att det bildades en tunn isskorpa på sjöarna och andra spakvatten, och snön föll så djur att den nådde över skorna. Men därefter blev vädret så milt, att den tunna isen försvann från sjöarna och andra vattenytor. Den snö som fallit, tinade ihop och bort, så att snö låg kvar blott på mindre fläckar i skogen. I övrigt var marken alldeles bar. Att på sådant före få hem foder åt kreaturen var en stor svårighet. Denna ledsamma väderlek och detta svåra före höll i sig ända till mitten av november månad."
-Nybyggares Dagliga Leverne. O.P Pettersson