Pasta med egna ägg

Så här på våren när våra höns börjar lägga bra med ägg igen så blir det alltid aktuellt att göra egen pasta.

Det är lätt, förutom lite rejäl muskelträning när man ska kavla ut degen. Dessutom är det extra nyttigt eftersom man kan använda färskt mjöl (gärna egenmalt) och mycket ägg i. Nästan så att man kan unna sig en pastatallrik utan tillbehör, proteiner får man ändå i sig genom alla äggen i pastadegen. Gott är det också, det finns ingen godare pasta än färsk, egen pasta.

Ingredienser: 

500 gr vetemjöl

6 ägg (310 gr)

(1 msk olja), vi använder oftare eget lättflytande fett, t.ex. ankfett.

1 tsk salt
Lite-lite vatten om degen blir alltför fast och smulig

Så här gör man:

Häll mjöl och salt i en bunke och knäck äggen i mitten av mjölkhögen, häll i ev olja. Rör om allt med händerna och bearbeta till en mycket fast deg. Man ska knåda rejält, det kan var lättare att ta upp den på ett bakbord efter ett tag för att kunna lägga lite kraft i knådningen.
Man får bedöma degens konsistens när man knådat den rejält. Är den fortfarande smulig och om den inte går ihop ordentligt så får man lägga till lite mer vätska, antingen lite. lite vatten (teskedsvis) eller lite mer ägg.
Om den är minsta lilla kladdig eller för lätt att knåda (det ska vara jobbigt) då lägger man till lite mjöl.

Slå in degen i plastfilm (eller i en fuktig kökshandduk) och lägg i kylen minst 30 min. Det gör att degen blir lättare och smidigare att arbeta med.

Det är viktigt att man inte arbetar med för mycket deg åt gången, för den torkar ut ganska fort. Vi delar den i 4 delar och kavlar en del åt gången. Under tiden får de övriga ligga under en fuktad kökshandduk för att inte torka ut. Man kan se handduken bakom sonen på bildserien ovan.

Ett tips är att växla mellan de degbitar man kavlar. När man kvalat ut en degplatta ett tag så får den spänningar i sig och blev väldigt seg och svårarbetad. Då byter men ut den mot en platta som legat och "vilat" ett tag under den fuktiga kökshandduken. Den är mycekt mer lättkavlad. Och så växlar man mellan degplattorna.

Man kan kavla så tunt som man bara kan och orkar. En del säger att man ska kunna läsa en stor text genom degplattan när den är tunn nog. Så mycket burkar vi inte orka kavla. Då får man tjockare och mer rustik pasta, men det är gott det också!