Att lära sig äta "utanför boxen".

Förberedelserna med julematen fortsätter och idag är det tungor på tapeten. Alltså grisarnas tungor.
Att ta vara på och äta tungor, har blivit en slags följetong under mitt vuxna liv. En historia som säger en hel del om hur man som människa förändras och KAN förändra sitt synsätt, när man går från bruksorts-unge till självförsörjare. 👍

Två gristungor, mycket mat!

För jag är inte alls uppvuxen "på landet". Alla i min äldre generation, mor- och farföräldrar var i och för sig barn till självhushållare, som i sin tur var barnbarn till nybyggare. Men de själva hade gått in i den moderna eran, och var förvärvsarbetande. Jag själv hade två högskoleutbildade föräldrar. I vår lilla bruksort på 1970-talet var det mycket ovanligt. Jag växte upp på köpta limpor, köttbullar från ICA och en hel del pasta. 😉

Så när jag själv bytte bana i livet, hade jag noll koll. Ingen aning om hur man tog hand om hela djur, hanterade kött från grunden eller vad som ens gick att äta eller var gott. Att äta tunga var en upplevelse som mer kom som ett överfall på mig, första gången som 18-åring. Då blev jag bjuden på tunnskivad kokt tunga som varmrätt. Det var VÄLDIGT svårt att svälja och ännu svårare att hålla minen. 😝 Ca 15 år senare ville jag själv börja lära mig ta hand om "allt" av ett slaktat djur. Jag lyssnade på alla med mer kunskap än mig, provade alla möjliga sätt för att laga till dessa tungor. Men hur jag än gjorde så tyckte jag inte att tungorna blev smakliga. Det gick så dåligt, trots alla försök, att jag (som ändå äter lever, testiklar, hjärta och blodmat), gav upp på tungorna, helt!

Så för 4 år sedan slog det mig att, varför inte röka dom då? ALLT blir ju gott rökt, och då kanske jag ändå skulle kunna förmå mig att äta tunga. Så vi saltade in tungorna och rökte ett par till jul.
Och JA! Inte bara blev de ätbara, tungorna blev supergoda! 😋

Det här är kanske mest en liten historia om hur det är ha förutfattade meningar om mat, och hur svårt det kan vara att trixa sig igenom sin egen okunskap. Men också att man inte ska ge upp vid de "traditionella metoderna". Våga hitta på själv! Våga prova! 💗

Det finns nog en "Del 2" här också. 😁Jag kan tänka mig att en del husmödrar av den "gamla stammen" får ångest av att se mina klantigt utstyckade och av misstag kluvna tungor. 😜 Men, bättre något än inget. Att våga fast man egentligen inte kan!
Det får jag ta upp en annan gång.