fredag 14 mars 2014

Naturskola- barkbröd

Sonen är hemma med feber, hosta och täppt näsa. Just nu har han kollapsat på soffan. Men några timmar på förmiddagen var det mer spunk i honom. Och då blev det en improviserad naturskola här hemma.
Vi har just lånat en härlig film om naturens fantastiska möjligheter till mat och medicin. Den finns att låna här på biblioteket i Vilhelmina. Det är Laila Spik som berättar om alla möjliga växter och tekniker hon lärt sig under sin uppväxt i Sapmi.  Filmen finns också att köpa på hennes hemsida: http://lailaspik.vingar.se/
Filmen tar upp olika träd, bär, örter och växter och även svamp och jordkällare. Bra grejor alltihop. Vi har tittat på den 2 gånger för den är så "matnyttig". Men sonen blev alldeles till sig redan efter första avsnittet om barkmjöl och att baka bröd. Och tallbark är ju inte direkt någon bristvara, så under den följande halvtimman hann vi plocka bark, mala till mjöl och sätta en deg. Snart är det dags för utbak och gräddning.
Degen luktar som träslöjden i skolan. Vi får se om det blir...som Laila sa på filmen "vääääldigt gott". Kul är det i alla fall!

Uppdatering!
Det var mycket intresse för vårt barkbröds-bakande, så här kommer lite uppdatering:

Fråga: Blev det gott bröd?
Svar: Det blev verkligt gott. En del tyckte det smakade lite bittert, andra att det hade en tydlig smak av sötma. Husbonden trodde att knäckebröden skulle passa perfekt med lite getost på.

Fråga: Hur mycket bark hade ni i?
Svar: Vi hade i rätt mycket bark. 1/3-del. Vi bakade både runda småfranskor och tunt knäckebröd av samma deg.
Bark-bröden ogräddade. 
Fråga: Kan man använda mald bark som redning?
Svar: Laila sade på filmen att man kan ha det som redning. Smaken passar säkert väldigt bra till viltkött.

Fråga: Vilken del av barken använde ni?
Svar: Den yttre "kork"-barken. Till skillnad mot vad man vanligen hör talas om. Laila sade på filmen att man använder den yttre barken för att den har mycket mineraler och fibrer i sig.
Och smak, kan ju vi tillägga. Fin färg blev det på brödet också.
Allt jag någonsin läst är att man enbart använder den vita innerbarken. Och jag har nog läst det mesta om ätliga växter i polarområden. Men så var det ju Lailas film, med kunskaper från hennes barndom och den levande kunskapen hos hennes föräldrar. Och dom har använt och ätit både den inre barken, som dom rostade innan användning och den yttre, som bara behöver malas så är den klar för användning. Eftersom vi redan har provat att använda innerbarken så var det ytterbarken vi blev nyfikna på nu....och detta var bara en av flera helt nya kunskaper jag fick genom Lailas film. Väldigt spännande alltså, även för riktigt pålästa vild-mats-fantaster.

Slutligen receptet:
Vi använde helt enkelt receptet för Frasig Småfranska i Rutiga Kokboken. Fast lite är det ju såklart omgjort.
5 dl kallt vatten
1/2 tärning jäst eller 1/2 påse torrjäst
2-3 tsk salt
En klutt honung ( 1-2 msk ungefär)
ca 1,3- 1,6 dl mjöl (varav 1/3-del barkmjöl av ytterbark)

Blanda vattnet med honung och jäst. I med mjölet och bearbeta ett par minuter tills det börjar bli en degig konsistens. I med saltet och kör på med bearbetningen ett par minuter till.
Låt jäsa antingen i värme ett par timmar, eller gärna i ganska kallt rum över natten. Vi brukar använda matkällaren.
Baka ut till småfranskor eller tunt (ca 1/2 cm) till tunnbröd. Nagga tunnbrödet. Låt jäsa någon timme till på plåten.
Grädda småfranskorna i  275C i 10-12 minuter. Grädda tunnbrödet ca 5 minuter på ena sidan (tills det känns alldeles torrt) och vänd sedan med bakspade och grädda lika länge på andra sidan. Ta ut och skär snabbt skåror för rutorna. När brödet svalnat så kan du bryta längs skårorna. Om det behövs, eftertorka knäckebrödet på 100C i någon halvtimme eller tills de känns helt torra. När du torkar: ha ugnsluckan på glänt, sätt en slev eller nåt i kläm i luckan.

Småfranskorna smakar väldigt gott när dom är lite varma, så ta gärna och rosta dom lätt innan man brer på smör och ost. Mums!

Inga kommentarer: